Emelies Travels

Det är många äldre män som sätter sig och dricker på jobbet, gärna i baren så att de kan snacka med oss som jobbar. Det är vanligt att de dricksar bra. MEN. Jag hatar när folk berättar för en i förväg att de brukar dricksa bra för att kräva bra service.  Det blir liksom helt fel. Man dricksar för att man tycker att tillvaron är bra och man har blivit bemött med bra service. Man kan ju inte säga åt personalen att de ska ge full service till denna person, då blir det ju bara falskt från vår sida. Och så vet dem att de kan prata med oss oavbrutet och störa oss i jobbet för att de vet att vi vill ha deras dricks. Men någon måtta får det vara. Att stå och prata med äldre gubbar om helt orelevanta saker och kräver total uppmärksamhet när man har en massa annat och göra, då kan de ta sin dricks och gå någon annanstans. Stammisar är värst. Dricksar de riktigt bra vid vissa tillfällen så tror de att de kan utnyttja detta och få billigare dricka, eller stanna efter stängning. De vill bli behandlade på sitt eget sätt, och vi har inte längre någonting att säga till om för dem tycker att de bestämmer när de har dricksat. De tycker att de kan beté sig hur som helst, och om man säger till dem så berättar de gärna att de faktiskt brukar dricksa mycket och om vi inte passar oss så blir det ingen mer dricks. Frågan är vad som är värd dricks eller inte?

Det var ett gäng läskiga, stora bitiga ryssar som hängde på jobbet en period var och varannan dag. Det gick knappt att konversera med dem eftersom de inte kunde engelska. De fick en varsin favorit av oss i personalen och skulle berätta hur fina vi var och skrev kärleksbrev på deras ryska pengar. Jag var livrädd för att de skulle börja dricksa med norska pengar, för det kändes som att de skulle kunna tro att de kunde köpa oss då. Om de dricksade oss skulle de kräva att vi skulle följa med dem hem! Fy asså!

Sedan är det är ofta gubbar som försöker ragga, men det får man ju ta med en nypa salt. Men det värsta är de gubbar som berättar för en att man inte ska tro att de raggar, att de inte är som alla andra äckliga gubbar, utan man helst ska känna att de är som en pappa åt en. Att man är vänner och man ska absolut inte tro att han stöter på en. Men sedan när detta är sagt så går det bra att flänga ur sig komplimanger till en, och dessa män är inte ett dugg bättre än någon annan ensam snuskhummer. Detta är jättevanligt!

Jag har så himla svårt att bedöma ålder. Att fråga efter legitimation är det värsta jag vet. Man får alltid konstiga blickar och en del blir irriterade och man känner sig jätte dum när man frågar folk som är över 25 år. Men det är faktiskt 23 års gräns på vårt ställe. Jag måste bli bättre på att bedöma åldrar! Jag har egentligen ingen aning om hur gamla folk skulle kunna vara bara genom att titta på dem. För mig skulle de lika gärna kunna vara 17 som 27 (nästan). Och att bedöma vem som är för full eller inte, det är det vanskligaste! Vem ska man sluta servera till, och hur ska man bära sig åt som en liten plutt jänta att kunna bli respekterad av en stor gammal man? Hm, jag skulle behöva gå en kurs tror jag!