Emelies Travels

Holy shit säger jag bara. Tack för alla kommentarer och likes från förra inlägget! Jag som var osäker på om jag skulle lägga ut det på bloggen. Nu är jag ju ännu mer inspirerad och taggad på att träna ännu mer! Det var tydligen något som var jäkligt intressant att läsa om, för helt plötsligt sköt läsarantalet i taket - big time! Så detta kanske är något jag ska följa upp? Skulle det vara intressant med ett inlägg om hur jag gått till väga, hur jag har tränat och ätit och så vidare? 

 

Kanske knåpar ihop ett tipsinlägg så småningom, men nu kommer syrran hem från Kanada och brorsan tar studenten så det får bli längre fram! Woooop syrran kommer heeeeeeeeeem hur glad är jag!?! :D 

 

 

 

Så var mitt första lopp sprunget. Vårruset.

 

Ända sedan nyår, efter att jag flyttade hem från Sundsvall, så sa jag åt mig själv att ta tag i träningen. På riktigt. Och det har jag faktiskt gjort den här gången! Efter allt säsongande lades det på ett, eller ja, flera lager alkisfett. Undrar hur många öl man drack i genomsnitt per vecka egentligen... Men för att komma igång den här gången behövde jag ett mål. Målet blev att jag anmälde mig till ett lopp och jag har strävat efter att springa fem kilometer på en snabb tid. I våras var jag inställd på att jag skulle springa på 24 minuter, men efter att jag överansträngde mitt knä fick jag problem och ett så kallat "löparknä". Jag kunde inte springa längre utan började cykla till jobbet istället, bland annat. Men på senaste tiden har jag varit dålig på att röra mig, men jag har gymmat desto mer. Sedan nyår har jag gymmat runt tre till fem gånger i veckan, men det var inte förrän efter Thailand, för sex veckor sedan som jag började mäta resultaten. Hur som helst tror jag att jag har gått ned cirka fem kilo sedan nyår, och på de här senaste sex veckorna har jag minskat fyra centimeter runt midja, lår och rumpa. Känns ju riktigt bra! Jag var orolig för mitt onda knä inför loppet och tänkte att jag skulle nöja mig med att springa på 30 minuter. Men på något vis lyckades jag sätta i en högre växel och springa på 25 minuter! Det blev jag riktigt nöjd över faktiskt. 

 

Även om det var länge sedan jag jobbade på Magaluf så minns jag att jag hade världens kroppsnoja efter den säsongen. Där var jag tvungen att supa på jobbet, vi hade ett cp stört kök som inte gick att laga mat i så vi åt pizza och hamburgare varje dag. Usch och fy, när jag ställde mig på vågen blev jag inte glad, och den siffran har fastnat i mitt huvud och jag minns den väl. Jämför jag med då, så är jag idag nio kilo lättare. Jag ska fan aldrig hamna på den siffran igen! 

 

Men ååh vad skönt det är att ha fått in rutiner, träna och äta bra. Det är ju faktiskt riktigt kul att gymma också, och jag som alltid har hatat att springa kan faktiskt njuta av det nu. Enda nackdelen med allt det här är ju att inga kläder passar längre, inte ens de jag köpte i Thailand. Inte ens trosorna passar och bikinitrosorna jag hade i Thailand fladdrar typ av mig. Men det är tur att stålarna börjar trilla in nu i och med jobbet så får jag skaffa en ny garderob! 

 

Sötaste kalvarna är utsläppta i hagen nu. Gulligull!

 

Den här veckan har jag fått i uppgift att göra om en redan befintlig bild på mitt eget sätt och sedan publicera resultatet på olika medier.

 

Jag har valt att göra om en konstnärlig bild av Anna Clarén eftersom jag känner igen mig själv i hennes bild. Bilden utstrålar ångest och det är precis det jag känner just nu. Jag har skolångest. Jag har två intervjuer för två olika yrkeshögskoleutbildningar, varav den ena har jag pluggat till hela våren. Jag har svårt att sova, tänker på plugg, tänker på vad jag ska göra om jag inte kommer in på utbildningen som jag verkligen vill in på.

 

Jag har gjort om Anna Claréns bild, mitt mål var inte att göra den bättre för jag tycker hennes bild är så bra som den bara kan bli. Men jag ville göra om den till min egen ångest. Hennes bild talar kanske mer för någon psykisk sjukdom med tanke på pillrena, hon ser fast och fångad ut, mer panikslagen. Riktigt så känner jag mig inte, utan jag har oroliga nätter, jag pluggar sent in på småtimmarna och somnar i böckerna. Men ljuset i min bild kan tyda på att det finns hopp, snart kommer framtiden vara viss och de sömnlösa nätterna behöver kanske inte vara så sömnlösa längre. 

 

Jag har tagit självporträtt och lagt ihop två av alla bilder jag tog. Tittar man noga på mitt huvud så kan man se att jag ligger både i profil och framifrån, ögonen syns precis vid örat, det ser lite creepy ut faktiskt. Det hånfulla ansiktet på boken på golvet verkar skratta åt mig, typ: "ha! du kommer aldrig komma in." Eftersom inte så många böcker kom med på den slutliga bilden ville jag ha med någon mer detalj så jag tog ett nytt foto och klippte sedan in min dator och ett block på sängen för att tydliggöra att det är skolångest som är bildens budskap.

 

 

Snart tar brorsan studenten, även han går visst och blir "vuxen". Fast jag känner mig väl inte särskilt vuxen än, trots att det var sju år sedan jag tog studenten. Vänta nu.... SJU ÅR!?! Satan vad tiden går. Inte konstigt att jag tyckte det var motigt att plugga i Sundsvall när det var så länge sedan jag satt i skolan sist. Nästa vecka har jag kommit vidare i antagningen för Fotoskolan STHLM, jag är gaaaanska nervös inför den intervjudagen. Ända sedan januari har jag jobbat för att lära mig så mycket som möjligt inom foto och bildbehandling för att öka mina chanser att komma in. Kan inget annat göra än mitt allra bästa och hålla tummarna sen. Puha. 

 

Finns det förresten någon eller några bilder under det senaste som har talat till er som läser bloggen mer än andra? Eller som ni tycker ser bra bildbehandlade ut eller är bara rent av bra helt enkelt? Som vanligt har jag bildångest, det är så svårt att se på sina bilder själv vad som är bättre eller sämre. Man blir blind tillslut. 

 

Vi drog en tur till Smögen och Hunnebostrand också, strosade runt för fika och lunch. Så himla puttenuttigt och gulligt med alla små fiskebodar överallt. Tack för en mysig helg! Nu blir det plugg och jobb resten av sommaren... 

 

 

Helgen har spenderats på västkusten i en stuga utanför Kungshamn, supermysigt! Vi har haft himla bra väder ändå, lite kyligt kanske men har vi inte varit alltför bakfulla har vi legat och solat på terassen. Västkusten är ju riktigt fint, jag har inte hängt alls mycket på den sidan tidigare. Får väl bli ändring på det, ganska annorlunda Stockholms skärgård ju. Räkor, rosébubbel, grillat och bärs i gott sällskap... weei spontan minisemester!