Emelies Travels -

Traveling in Equador
2014-12-05  03:56:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Equador was more expensive than Peru. The busses were cheaper, but the trips were not as long. In Montañita we found cheap hostels, but after that we had to stay at some hotels and the hostels were more expensive. In general we spent about 420 SEK / $56 a day for our 10 days stay. If we compare this to Bolivia where we spent 400 SEK a day, Equador was more expensive. We didn't do many activities in Equador but we partied a lot more. It gets more expensive the more north we go. 
 
- Hostel in Montañita: Iguanas 1 night and Hostal del Rio 2 nights - $7 per night for private dorm
- Bus from Montañita to Puerto Lopez: $2,50 
- Hostel in Puerto Lopez, Isolates: $9 for a private dorm
- Isla de la Plata tour one day: $35
- Bus from Puerto Lopez to Manta: $3,50 
- Hotel in Manta: Hotel Leo $15 private room
- Minibus from Manta to Santa Marianita: $1
- Hostel in Santa Marianita: Donkey Den $15, 4 bed doorm
- NightBus from Manta to Quito: $10
- Hostel in Quito number 1: Galapagos $10
- Hostel in Quito number 2: Blue House: $10 
- Hostel in Quito number 3: Vibes $9
- Bus from Quito to Otavalo daytour $4,20 return
- Taxi to and from the busterminals in Quito $7-10
- Bus from Quito to Tulcan: $5
 
The "gringo trail" (where most travellers goes) stops in Guayaquil and goes to Baños, but we skipped this and went to Manta instead. 

Ciao Ecuador!
2014-11-26  04:34:44

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Sista dagarna i Ecuador spenderade vi i Quito, lite fest och en del promenerandes i stan. Quito var faktiskt en riktigt nice stad, om man bortser från kylan. Vi gick runt i gamla stan och åt en sjuuukt god frukost. 
 
Så är även Ecuador filmen klar. Den blev inte så bra den här gången, men vi har inte gjort så mycket aktiviteter i Ecuador, mest chillat och festat, sen blev Christine sjuk också. Och tydligen tog det mig två veckor att lära mig stava till Ecuador, just idag insåg jag att det stavas med c och inte q haha. 
 
Vi är sjukt taggade på att bli bra på spanska just nu, pluggar grammatik och glosor på bussarna och det hjälper faktiskt en hel del. Vi pratar typ bara spanska nu för tiden, förutom svenska med varandra. Det var länge sedan vi pratade engelska. Skönt att man faktiskt kan hålla hyffsade konversationer, men målet är ju att bli väldigt mycket bättre innan vi åker hem härifrån. 
 
// The last couple of days in Ecuador we spent in Quito. We did some partying and some walks in town. Quito was actually a really nice city, apart from the cold. We walked around the old town and ate a really nice breakfast.
 
The Ecuador movie is finished. It was not so as great this time, but we havn't done as many activities here as in Bolivia and Peru. And apparently it took me two weeks to learn how to spell Ecuador, just today I realized that it is spelled wiith a C and not a Q haha.
 
We can't wait to be great at spanish, we are studying grammar and vocabulary on the buses and it actually helps a lot. We talk only Spanish nowadays, apart from Swedish with each other. It was a long time since we spoke English. It is nice that we can have fairly good conversations with people, but the goal is to become a lot better before we go back to Sweden. 
 
 
 
 
 
 

Otavalo market
2014-11-23  05:01:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Equador  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Så nu är vi tillbaka på höjdsjuke-höjder. Vi är i Quito, Equadors huvudstad på 2800 meter och såklart är det kallt som satan så vi vill inte lämna täcket. Vi har lyckats ta oss till några köpcentrum och fått stilla vårt shoppingbegär en smula. Det märkliga är att det ska gå över till sommar här snart, men det går inte att hitta sommarkläder i butikerna, bara tjocka tröjor och jackor. Vi är fruktansvärt trötta på våra kläder vid det här laget. Våra varma kläder består ungefär av en outfit som vi lever i varje dag på de här höga höjderna, och våra sommarkläder är urtvättade, missfärgade och missbildade.
 
Shoppingbegäret var hur som helst inte mättat här i Quito, så vi tog oss två timmar bort till Otavalo som har Sydamerikas största utomhus marknad. Inte för att vi fyndade något där men det var mysigt att strosa runt bland stånden och titta på alla konstiga saker som de säljer. Tyger i alla möjliga färger, ostar som luktar gammal get, smycken och otilltalande streetfood. Vi hamnade på en djurmarknad också, buuhuu stackars små djur som får trängas i sådana trånga burar. 
 
I Otavalo verkade man vara indian. Alla hade långt hår, kvinna som man, ung som gammal. Låååångt hår dessutom, männen hade tjocka fiskbensflätor ned till rumpan. Och vilken hårkvalité dessutom, nu skäms jag för mitt risiga hästtagel, jag måste klippa mig. 
 
Imorgon bär det av till Colombia, och vi har hört så himla mycket bra saker om det landet så det ska bli riktigt nice! 
 
 
 
// Now we are back at the high altitudes again. We are in Quito, the capital, at 2,800 meters and of course it's cold as hell so we do not want to leave our warm beds. We have managed to do some shopping here though. We are terribly tired of our clothes by now. Our warm clothing consists roughly of one outfit in which we live every day at these high altitudes, and our summer clothes are washed out, discolored and misshapen.
 
Our shopping desire was not saturated here in Quito, so we went two hours to Otavalo which has South America's largest outdoor market. Not that we found something there but it was nice to stroll around the streets and watch all the strange things they sell. Fabrics in all sorts of colors, cheeses that smells like old goat, jewelry and not so appealing street food. We ended up at an animal market as well, buuhuu poor little animals that get squeezed in such cramped cages.
 
In Otavalo they seemed to be Indians. Everyone had long hair, women and men, young and old. The men had thick herringbone braids down to their asses.
 
Tomorrow we are off to Colombia, and we have heard so much great things about this country so I'm very excited!
 
  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Santa Marianita
2014-11-20  04:27:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Equador  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Från Puerto Lopez tog vi oss vidare till Manta och Christine blev magsjuk, antagligen av något vi ätit. Stackars plutt, vi fick hänga och mysa på hotellrummet hela nästa dag och spendera ytterligare en natt i Manta. Egentligen skulle vi inte stanna i Manta över huvud taget, utan vi skulle ta oss ut till Santa Marianita för att Kite surfa. Men nu mår Chrisse bättre så vi har till slut tagit oss hit. Men vi möttes av enorma galna jäkla vågor och blev rekommenderade att inte ta oss ut i dem som nybörjare. Och den rekommendationen var nog bra, för alltså de där vågorna, hjälp. Jag hade drunknat ett antal gånger minst. Men vi stannar ändå här en natt till och hoppas på att havet lugnar ned sig lite till imorgon så att även vi kan få latja lite. Dock är jag faktiskt rädd för kite surfing, det är fett läskigt. Men det ser så jäkla kul ut att vara duktig, så man får väl bara tvinga sig för att komma dit så småningom... 
 
 
// From Puerto Lopez we went to Manta and Christine became sick, probably because of something we ate. Poor little thing, we hanged around in the hotel room the whole next day and spent one more night in Manta. Actually, we would not stay in Manta at all, but we'd go out to Santa Marianita for Kite surfing. Now Christine's feeling better so we've finally out here at the beach. But we were met by huge, crazy waves and were recommended to not go out as beginners. And the recommendation was pretty good, because those waves... Oh my God. I would have drowned a number of times at least. But we will stay here one more night and hope that the sea calms down a bit for tomorrow so that we can go kitesurfing. However, I am actually afraid of kitesurfing, it's pretty scary. But it looks so darn fun when your good at it, so I'll have to just force myself till I get there eventually ... 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Isla de la Plata
2014-11-18  21:18:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Alltså, Galapagos... Vi visste sedan länge att det skulle vara dyrt att åka dit, men SÅ dyrt som det visade sig vara var ju helt orimligt. Det skulle kosta oss minst 10 000 kronor för en 4 dagars tur med flyg där borta. Och det är ju ungefär vad vår budget ligger på i varje land här på fastlandet. Så vi tycker inte att det är värt det, vi kommer se så mycket djur ändå. Men visst, vi är i Equador en gång och det blir väl aldrig billigare att åka dit än vad det skulle bli nu, men det lär bara vara en massa pensionärer där och vädret är ganska ostabilt i Equador just nu, mest molnigt och en del regn så det känns lite osäkert att åka dit. 
 
Så vi fick höra om en "mini Galapagos ö", Isla de la Plata (Silverön) som skulle ha en hel del djurliv också. Väldigt mycket billigare, och eftersom vi redan badat med Galapagos sköldpaddor kändes det här som ett ok alternativ till Galapagos. Sköldpaddorna dök upp även vid den här ön, och vissa såg dem när vi snorklade. Vi var lite frusna så vår snorklingstripp blev inte så långvarig, och dessutom började min GoPro läcka in vatten så jag fick panik. Den har halvt överlevt... På ön fick vi se Blue-footed boobys, Red-footed boobys, Nazca bobbys och Frigatebirds.
 
Ön såg annars ganska tråkig ut med "döda" växter, men tydligen förbereder sig växterna för regnsäsongen och under den tiden är ön helt knallgrön och gräs växer flera meter högt. 
 
// We knew long ago that it would be expensive to go to the Galapagos Islands, but as expensive as it turned out to be was completely unreasonable. It would cost us a minimum of 1 400 USD for a 4 day tour including the flight. And that's pretty much what our budget is in every country here on the mainland for a month. So we don't think it's worth it, we will see loads of animals anyway. Well, we are in Equador once and it will probably never be cheaper to go there than it would be now, but it'll just be a lot of retired people there and the weather is quite unstable in Ecuador right now, mostly cloudy and some rain so it feels a little unsure to go there.
 
We were told about a "mini Galapagos island" - Isla de la Plata that would have a lot of wildlife too. A lot cheaper, and since we already swam with the Galapagos tortoises this felt like a good option instead of the Galapagos. The turtles appeared even at this island, and some saw them when we were snorkeling.
 
On the island, we saw Blue-footed boobys, Red-footed boobys, Nazca Bobbys and Frigatebirds. The island looked otherwise pretty boring with "dead" plants, but apparently the plants are preparing for the rainy season and during that time, the island is completely green and the grass grows several meters high. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

We survived Montañita
2014-11-17  05:28:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Equador  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Vi bodde längs med floden i hyddor byggda av bambu tillsammans med iguaner. Trots att vi egentligen var rätt trötta på alkohol från Mancora, så var det riktigt nice där. Vi käkade streetfood i form av Empanadas och Rasta pizza, riktigt gott! Och vi överlevde trots alla galna snubbar som trodde att dem ägde oss efter att ha sagt en mening till oss. Men det var ju rätt komiskt ändå, en annorlunda upplevelse kan man ju säga. 
 
Nu är vi i Puerto Lopez och ska åka till en ö som ska vara som en miniversion av Galapagos. 
 
// We lived along the river in huts built of bamboo along with iguanas. Despite the fact that we really were tired of alcohol since Mancora, it was really nice there, I liked it. We ate street food in the form of Empanadas and Rasta pizza, really tasty! And we survived despite all the crazy dudes who thought they owned us after saying a meaning to us. But it was pretty funny after all, a different experience.  
 
Now we are in Puerto Lopez and we are going to an island that should be like a mini version of the Galapagos tomorrow.
 
"The scared girl" haha
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Montañita
2014-11-16  00:32:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Festerna fortsätter här utmed kusten. Nu är vi i Montañita som är en surfby i Equador. Ganska mycket rastafari i den här byn, och den påminner lite om Christiania i Köpenhamn. Rastasnubbar överallt, färgglada målningar och happy brownies. 
 
Vår första kväll ute här var väldigt speciell. Betoning på väldigt. Det var Ladies Night på en klubb som heter Hola Ola, och dit skulle ju såklart vi. Men det där med Ladies Night, det var liksom bara jag och Christine och resten lokala grabbar. Nu vet vi hur djuren på zoo har det. Fast vi satt inte i bur så detta var värre då folk kunde komma nära, ta på en och tvångs-hångla upp en. Och snubbar stod i kö, flockvis runt om oss. Som tur var hängde vi med José, en kille som vi träffade i Máncora, och hans vän, och dem fick bli våra bodyguards. Men så fort dem försvann till baren eller på toa så var det kaos. Vi fick springa efter och ropa på hjälp. 
 
Det roligaste av allt är att minst fyra personer kom fram till oss dagen efter och påpekade att det var det sjukaste dem sett. "The scared girls". De som stått passiva hade tydligen fått sig ett gott skratt, och de menade att det inte var det mest vanliga att gå in på ett sånt ställe som blonda tjejer. Det var alltså inte bara vi som kände oss extremt iaktagna, hela nattklubbens huvudattraktion var liksom vi. Vi har inte vågat gå in där igen. 
 
Annars har vi väl tänkt att surfa här men vi är så bakis hela tiden så det känns väldigt jobbigt att vara aktiv. Dessutom har jag lyckats stuka foten så vi får väl vänta lite med det. Dags att korka upp ölen igen då. 
 
 
Håll ut, Peru filmen kommer inom kort!
 
// The party continues here along the coast. Now we are in Montañita which is a surf village in Equador. Pretty much Rastafari in this village, and it reminds me of Christiania in Copenhagen. Rasta dudes everywhere, colorful paintings and happy brownies.  
 
Our first night out here was very special. It was ladies night at a club called Hola Ola, and offcourse we went there. But the thing was, there was no ladies, it was like just me and Christine and the rest was local guys. Now we know how the animals at the zoo feels like. Though we were not sitting in a cage so this was worse because people could get close, touch us and kiss us. And the guys stood in line, in herds around us. Luckily, we hung out with Jose, a guy we met in Mancora, and his friend, and they acted as our bodyguards. But as soon as they disappeared to the bar or the bathroom it was chaos. We had to run and call for help.  
 
The funniest thing of all is that at least four people came up to us the following day and said that it was the craziest thing they've seen. "The scared girls". Those who stood passive clearly had a good laugh, and they said that it was not the most common to go into a place like that as blonde girls. So it was not just us who felt extremely observed, the whole night club's main attraction was us. We do not dare to go in there again.
 
Otherwise, we planned to surf here, but we're so hung over all the time so it's very hard to be active. In addition, I managed to sprain my foot so we'll just have to wait with the surfing.
 
Time to uncork the beer again then. Hold on, the Peru movie coming soon!
 
 Iguanas haning aroung at the river
 
 
 
 
There's puppies everywhere, sooo cute
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 The guys caught oysters and an octupus for dinner
 
 
 

I have moved! Check out my new site at Emelie's Travels.
Home

Welcome to my blog! I'm writing mostly in Swedish, but feel free to use the google translation tool to read it in your language.
Alberta, Canada
Stockholm, Sweden
Follow on Bloglovin




Are you interested in my photos? Please visit mostphotos.com/emelaia for more information.


My photography interest started in 2012 when I did my snowseason in Canada. I bought my first DSLR in December 2013 and since then I've been practicing on my own, always trying new things and ame for getting better photos.
- Nikon D610
- Panasonic Lumix DMC GX1
- GoPro Hero3+ Black Edition



Emelie Persson
Stockholm, Sweden



Instagram @emelaias


In this blog I'm writing about my life as a backpacker and a seasonal worker. I've been traveling the past five years and just can't stop. I'm simply too dependent and the grass is always greener on the other side they say... I hope to inspire and help other Travellers by sharing my experiences through this blog. If there's any questions, don't hesitate to write a comment or contact my mail. And remember, a little comment will inspire me to write more often!


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...