Emelies Travels -

Lavinsäkerhetsguiden
2016-11-03  10:43:00

Get more visitors to your blog! Permalink  RESTIPS  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
 
 

   

Kolla in Skiers Left och Tierra runt oktober-november varje år, de har två timmars gratis föreläsningar runt om i landet med Mårten från Åre Lavincenter. 
 
 
Jag är inte ensam om att börja tänka på pudriga svängar i djup nysnö när snöflingorna faller ner från himlen. Intresset för off-piståkning har ökat markant de senaste åren. Det ökade intresset leder också till ökade lavinolyckor. Hur många där ute är det egentligen som förstår att det kan vara deras absolut sista svängar de tar eller att deras vän kan förlora livet?
 
 
 
 
 
 
Naturen är inte att leka med. Det gäller att ha stor respekt för den och förstå sig på den. Men det kanske inte är så självklart att ha tillräckligt stor respekt om man inte vet hur den fungerar. Därför skriver jag ihop en liten guide här med tips som kan vara bra att ha med sig när man ska iväg i off-pisten. Jag har fått äran att delta under Lavin 1 kursen i Åre som Inspireus tog fram för att hjälpa oss tjejer att få lite mer kött på benen, tillsammans med Mammut, Skiers Left och Safe ride, Addnatures nya satsning på lavinsäkerhet. Det är med hjälp av mina egna anteckningar från Karin Trolins föreläsningar som jag knåpat ihop den här guiden. Läs mer om den helgen i mitt och Tove Hydéns gästinlägg här.
 
 
Av egen erfarenhet vet jag att det finns mycket okunskap bland off-pist åkare, eftersom jag själv har varit en av dem. Men trots att jag nu gått en lavinkurs finns det mer att lära; det handlar om att öva på trancieversök och lära sig att läsa av naturen. För att citera Mårten Johansson - i alla sporter krävs det 10 000 timmar innan man kan säga att man är erfaren. Det är ytterst få som kan säga att de har 10 000 timmar i offpiståkning. Även den mest erfarna och mest pålästa om laviner åker inte säkert. Man är inte säker där ute bara för att man har rätt utrustning. För det första:
 
  • Du ska aldrig hamna i en sådan situation att du behöver använda din utrustning.
  • Om du ändå skulle hamna i en sådan situation, måste du kunna använda den - i en krissituation.
  Tidigare har jag inte kunnat använda utrustningen alls. Ändå har jag hängt med ut och tänkt "det kommer inte hända något idag". Det är helt vansinnigt, och det har jag tyckt hela tiden. Men trots detta vansinne har viljan av att få åka puder tagit över funderingarna om lavinsäkerhet. Istället har jag tänkt att jag ska tag i det "sen". Om olyckan väl hade varit framme, mina vänner låg begravda under lavinen och det var upp till mig att rädda dem, hade jag klarat av det? Nej, troligtvis inte, och jag hade fått leva med samvetet om att min okunskap bidragit till mina vänners död. 
 

Gå lavinkurs!

 
Först och främst vill jag rekommendera alla att gå en lavinkurs, det är väldigt intressant, givande och lärorikt. Det borde finnas "lavinkörkort" som man måste visa för att ens få köpa utrustningen, tycker jag! Gå in och kolla här för olika kurser. 
 

Tjejer, se hit! InspireUs har i början på varje säsong en intro-lavinkurs i Åre. De tar er med på Åreskutans roligaste åk samtidigt som ni träffar nya åk-kompisar inför vintern och ni får öva på tranciversök, bland annat! Läs mer här.

 
 
 
 
 Åk gärna med fler än en kompis, och se till så att alla kan hantera sin utrustning.
 

Vad ska man ha med sig? 

 
För att ens börja tänka på att ta sig iväg bortom skidsystemets trygga pister måste man såklart ha riktig utrustning. Åk inte iväg utan kompletta grejer, och se till så att alla i gruppen har med sig allt också. 
 
  • Kamrater med kunskap, minst en men helst fler.  ( 5 enkla tips om hur du är en grym backcountry partner kan du läsa om här)
  • Tranceiver
  • Spade
  • Sond
  • Första hjälpen
  • Varma kläder och förstärkningsplagg
  • Kompass, karta, lutningsmätare
  • Vätska/varm dryck och snabbenergi
  • Mobil/Kommradio
  • Hjälm - att krocka in i träd och stora stenar är den den största anledningen till dödsolyckor i laviner. 
  • Sittunderlägg, skönt för fikapausen, men kan även rädda liv om man tar fram allas sittunderlägg i en krissituation så att den utsatte kan ligga på något som håller värmen.
 
Man ska såklart inte åka iväg ensam. Du är inte säker bara för att du själv har utrustning men kompisen har ingen. Det hjälper inte heller om ingen av er kan använda utrustningen. Se alltid till att alla i gruppen kan hantera den, annars kan det vara du själv som blir drabbad. För egen säkerhet vill man inte åka med andra som inte kan, man vill kunna bli räddad själv.
 
 
Var rak på sak, be personen stanna hemma och öva på transceiversök istället för att följa med så kanske han eller hon kan hänga med någon annan gång. 
 
 
p1090956  
 
Finsök: gå ned nära snön och krysspejla. Det är bra att ha sonden redo, men glöm inte att markera platsen där siffran är lägst för att inte tappa bort den.
 
 

Öva med din transceiver!

 
Det finns ofta områden på skidorterna där man kan öva på transceiversök. Finns inte det kan man gömma och söka efter varandras transceivers. Om du har planerat en tur tillsammans med några vänner, se till att ni övar innan. Dels för att se att alla är på samma nivå, dels för att ha koll på att allas utrustning fungerar ihop. Öva på att få ordning på gruppen om olyckan skulle vara framme, tänk på er egen säkerhet i första hand och se ut en ledare. Mikke Eriksson har skrivit ett väldigt bra inlägg om detta mer i detalj, gå in och läs det här. Se till att du kan din transceiver och öva många gånger, gärna flera gånger per år.
 
  • När du söker med din transciever, se till att den alltid är fäst till dig. Tar du ut den ur selen, fäst den på armen. Kommer det en ny lavin vill du inte att din transciever ska försvinna från dig.
 
  • När du inte söker, tänk på att ha den nära kroppen! Ju närmre kroppen du har den, desto mindre batterier kommer den dra och desto mindre är risken att den dras loss från dig om du hamnar i en lavin. Den kommer inte rädda dig om den ligger i din ryggsäck som har hamnat på ett helt annat ställe än dig själv. Ha alltid transceivern på. När den är på "sänd" drar den inte mycket batterier. Det är lätt att glömma bort om den är på om man ska stänga av den hela tiden för att spara på batterier. Tänk också på att inte ha mobiltelefonen för nära, eftersom den kan störa sändningarna på transcievern. Ha mobilen i ryggsäcken eller i någon ficka på byxorna långt ifrån. Även Gopro-kameror med wifi-sändning stör tranceivern väldigt mycket, så se till att stänga av den funktionen vid offpiståkning. 
 
 

 

Grovsök, signalsök och finsök

 
Transceivern skickar ut signaler i cirklar, och det gäller att få fatt på en sådan, så kallad fluxlinje, när man söker. Innan transceivern hittat signalerna gäller det att söka snabbt och över en stor yta, så kallat grovsök. Gå i slag på 25 meter upp över lavinen. När man fått tag i en fluxlinje gäller det att följa den, vilket kallas för signalsök. Ju närmare du kommer, desto lägre ned mot marken ska du gå. Du ska vara som ett flygplan som går in för landning, och när du är tillräckligt nära drar du din tranceiver i nivå med snön så att det blir bromsspår efter den. Då är du inne på finsöket där du börjar söka i kryss för att komma till lägsta möjliga siffra. 
 
Transcievern skickar ut signaler i så kallade fluxlinjer. Bild: Patroller Supply
 
När du fått in den lägsta siffran markerar du platsen och tar fram sonden. Du sticker ned sonden 90 grader mot sluttningen och kör ned den ända till marken, eller så långt den räcker, för att kunna känna vad som finns där under. Arbeta med båda händerna, börja i mitten och gå utåt med sonden som i en kanelbulle, stick ned den med en fotlängds mellanrum (cirka 25 centimeter) tills du träffar rätt. Då gäller det att börja gräva. Se till att det går fort, och byt grävare med jämna mellanrum för att undvika att det tar längre tid på grund av trötthet. 

Transceiver-appar

 
På senare tid har det börjat utvecklas appar till mobiltelefonerna som ska fungera som en transciever. Det kan ju låta som en billig och bra lösning, men i själva verket finns det många brister med apparna. De smarta mobiltelefonerna har ju inte direkt bra batteritid när det är kallt ute, så det skulle inte vara omöjligt att den redan är urladdad innan söket ens har börjat. Läs mer om apparna här och här
 

ABS-ryggsäck

 
Vill man känna sig extra säker kan man skaffa en lavinryggsäck, som är kompletterande till den vanliga lavinutrustningen. Man ska alltså inte strunta i allt det andra bara för att man har en lavinryggsäck. Den är heller ingen garanti för att överleva en lavin, utan ger större chanser till att hamna närmre ytan. Men lavinutrusning ökar man chansen för överlevnad med 5%, med en ABS-ryggsäck ökar chansen med 30%. Det gäller att lösa ut den i rätt tid och inte för sent för att den ska hjälpa. Som Karin Trolin sa på kursen kan man jämföra ryggsäcken med en påse müsli. När man skakar om müslipåsen hamnar allt det stora högst upp och de minsta smulorna hamnar längt ned. Det är detsamma med ryggsäcken som gör att man håller sig till ytan, och den fungerar alltså inte som en flytväst. Men hur mycket utrustning man än har garanterar inte det att man krockar in i träd och stora stenar, som är den största anledningen till dödsolyckor i laviner. 
 
 

Lär dig läsa av snön!

 
All denna lavinutrustning har man som en extra livlina, men förhoppningsvis hamnar man aldrig i en sådan situation så att man måste använda den. För att minimera risken att hamna i en lavin, så gäller det att kunna förstå var det är säkert att åka och vilka dagar som är sämre än andra. 
 
 
Lavinerna gillar samma lutning som vi gör. Svarta pister börjar vid 21 graders lutning och lavinerna börjar gå från 25 grader. Mellan 37 till 39 graders lutning är det flest lavinolyckor som sker. Vid mindre lutning går det inte lika stora laviner och vid större lutning har lavinen oftast redan gått av sig själv innan vi kommit dit. Därför är det bra att ha med sig en lutningsmätare så att man kan se vad för typ av sluttning man är på väg att ge sig in på. 
 
 
Det gäller att ha koll på de olika snölagren under säsongens gång. Snön förändras och kan skapa svaga lager som inte bådar gott för oss off-piståkare. Skriv en snödagbok om du gör säsong, och prata med lokalbor eller patrullerare innan du ger dig iväg. Kolla vädret; vind och temperatur samt lavinprognoser, t.ex. Lavinprognoser eller Lavinsmart. Lämna också ett färdmeddelande till någon närstående som har koll på var ni kommer att befinna er. 
 
Naturens tecken på att du ska börja fundera på att vända om:
 
  • Det har redan gått laviner i området. Det kommer sannolikt att gå fler.
  • Du hör whump-sljud när du går på snön. "Champagneglasen" (*står förklarat här under) i de svaga lagren kollapsar, det är vad som hörs. 
  • Det finns sprickbildningar i snön. 
  • Det har snöat mer än 20 cm på två dygn.
  • Det finns snödrev i området.
  • Det har varit en snabb temperaturhöjning.
  • Det har regnat.
 
 
 
 

Välj rätt väg

 
Det mest säkra sättet att ta sig fram på är att följa ryggar och åsar. Håll er till sluttningar som är under 30 graders lutning. Passera sluttningarna högt upp och passera ovan, runt eller under lavinterräng. Tät skog är säkrare än öppna ytor men laviner kan gå även där. Välj att gå på breda dalgångar hellre än smala och var uppmärksam på vad som finns ovan er. Passera konvexa sluttningar ovanifrån och konkava sluttningar underifrån. 
Ställ er tre frågor innan ni beslutar er för att fullfölja åket:
  1. Är terrängen lavinbenägen?
  2. Är snön instabil?
  3. Vilka är konsekvenserna om det går en lavin? 
 
 

Planera din väg

 
Innan ni dyker ned i det orörda pudret, se till att ni har en plan ifall att det skulle gå en lavin. Se ut säkra platser där ni kan stanna innan och efter åket, se ut en flyktväg för att ta er ur en lavin och åk en i taget. Laviner är som datorspelet Minesweeper, om man väjer fel punkt smäller det. Bara för att någon annan har åkt före dig kanske den personen lyckades undvika de svaga punkterna på sluttningen, medan du råkar åka över en och "minan exploderar" - lavinen är igång. Mårten Johansson illustrerar svaga lager som finns under snön som ett lager av champagneglas med en bricka på. När brickan står jämnt på glasen så är de väldigt starka, men så fort brickan tippar åt ett håll och ett glas går sönder, då kollapsar alla glasen. Det är alltså inte säkert att följa andra spår och tänka att "någon annan har gjort det förut". Det finns en sport där man åker skidor som en vanlig off-piståkare, kör ut över bergskanter och drar ut sin fallskärm. Ett sådant spår vill du inte följa efter. 
 
 
Om lavinen väl är framme, försök först och främst att ta dig ur den och håll dig till flyktvägen som du planerat innan. Inser du att det är kört och att du inte kommer kunna åka ur den, se till att spänna loss skidor eller bräda för att förhindra att de drar ned dig under snön som ett ankare. Håll dig till ytan så gott du kan genom att kämpa och "simma" upp. Skydda dina luftvägar och försöka skapa en luftficka så att du inte kvävs av snön. 
 

 

Jag hoppas att jag har kunnat vara till lite hjälp med den här guiden, och att jag kan nå ut med den här informationen till så många som möjligt. Jag hoppas att ni kör säkert där ute men att ni också har grymt kul! 

 

Dela gärna vidare för kunskapsspridning!

 
Tack till Åre LavincenterInspireusMammutSkiers Left och Safe ride för att ni gjort det möjligt för mig att skriva den här guiden!
 
 
 
  Karin Trolin från Åre Lavincenter visar ut på kartan.
 
 Kolla in den här kortfilmen om lavinsäkerhet.
 
 

INLÄGGET INNEHÅLLER ANNONSLÄNKAR.

Detta påverkar dock inte utformningen av inlägget.

 

 

 

 


En backpacking guide
2016-10-21  21:42:00

Get more visitors to your blog! Permalink  RESTIPS  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
 

 

 

Guiden för dig som ska backpacka i Australien med allt som du kan tänkas behöva veta inför din resa!  
 
Jag har samlat ihop alla tips och knep jag kan komma på att skriva om, jag berättar helt enkelt hur vi gjorde vår resa från början till slut. Det finns säkert både bättre och sämre sätt att resa på, men vi har upplevt så otroligt mycket och haft hur roligt som helst. Jag hade inte velat ändra på någonting med vår resa! Detta är en guide som jag själv gärna hade läst innan min egen resa, och jag tror många kan ha användning av den.  

Men hur mycket ni än funderar och läser på om er resa, så kommer allting lösa sig när ni väl är på plats. Allt är väldigt enkelt och man bara glider med resten av alla andra backpackers.

 

PACKNING

  • BACKPACK: Man måste ha en backpack väska, reser man runt med en rullväska blir man klassad som ”flashpacker”, så är det bara. Jag skulle säga att 60 liter är ganska lagom storlek på en väska. (Detta beror också från väska till väska, min väska ska vara 70 liter men den är så liten så den är mer i klass med Jossans väska på 55 liter, ibland mäter man väskorna olika så det går inte riktigt att lita på). Det är jobbigt om det är för trångt hela tiden och det är skönt att kunna stoppa i lite extra saker ibland. Jag har blixtlås på min väska, och på det kan jag sätta ett hänglås vilket är väldigt bra för då kan jag alltid låsa in mina värdesaker i väskan. Det är inte alltid det finns safety-boxar på rummen, och man vill inte gärna lämna saker bland en massa folk man inte känner. Ibland kan man lämna in grejer i receptionen, men det pallar man inte göra så ofta som man byter hostel och man vill ha tillgång till sina grejer. Min väska är väldigt smart anpassad för backpackers. Det är en ryggsäck men det är som en resväska med blixtlås så man öppnar upp ett helt lock. På så sätt slipper man gräva i en ryggsäck och man kommer åt allting. Ska man vandra mer med sin väska är kanske detta inget bra alternativ, men som en average backpacker tar man sig bara från det ena hostelet till det andra och då fungerar detta perfekt.
 

Osprey 70 liter med en tillbehörande liten ryggsäck som går att fästa på den stora. Du hittar den här.

 

  • RYGGSÄCK: En liten ryggsäck lever man i. Den fungerar som strandväska och som parallell vikt på bröstet mot din backpack. På vissa aktiviteter till öar lämnar man sin stora backpack på fastlandet och tar bara med sig den nödvändigaste packningen i den lilla ryggan.
 
  • KLÄDER: Ta inte med för mycket kläder! Det är jättesvårt när man väl är hemma och vill ha med sig så mycket, men jag ångrar att jag tog med för mycket. Jag har slängt sjukt mycket kläder. Dessutom tröttnar man väldigt fort på sina kläder, och de blir slitna. Du köper nytt. Sedan beror det ju på hur länge man ska stanna, kommer du vara här på vintern? I sådana fall är det kallt. Det är svårt att tro, men dock så sant! I Melbourne kan det vara nollgradigt, även Sydney är kallt. Kvällarna uppe i Queensland är riktigt kyliga, man måste ha åtminstone en varm tröja när man går ut och flipflop är egentligen för kallt men det kanske alkoholen kan värma upp.
  • två par shorts
  • någon kjol
  • 5 linnen plus några festligare toppar
  • en t-shirt
  • ett par jeans
  • en cardigan och en varmare tjocktröja
  • en regnjacka, kanske till och med en vanlig lite varmare jacka om den inte är för stor.
  • leggings fungerar också bra som långkalsonger om det är kallt.
  • några klänningar, två - tre kanske.
  • en sarong som strandhandduk för den tar ingen plats, det finns resehanddukar som torkar väldigt snabbt efter en dusch och de tar heller ingen plats.
  • ta inte med för många underkläder, runt 10 - 15 par trosor räcker så kan man tvätta dem för hand allt eftersom. En annan smart sak är att tvätta trosorna man har på sig när man duschar, ta lite schampo och så torkar dem över natten. Då har du alltid rena trosor och du slipper lägga tid på att tvätta stora lass.
  • ett par sneakers och ett par flipflop i skoväg. Lämna klackarna hemma. Det kan vara skönt att ha en bra sula i skorna, för man går ganska mycket och egentligen skulle man velat ha springskorna med sig men de är fula och tar stor plats så Conversen får hoppa in på den punkten.
  • två - tre par strumpor räcker!
 
  • KAMERA: (UPDATE: Jag har nu en helt annan kamerautrustning än vad jag hade i Australien. Du kan se vad jag har i min kameraväska under fliken Photography.Jag har en undervattenskamera som jag är väldigt nöjd med. Den fungerar bra under vatten, på fest, naturbilder, ja den är allround liksom. Men jag saknar en liten systemkamera. Många har mindre, lätthanterliga typ systemkameror, och bilderna blir tusen gånger bättre. Det är sjukt irriterande när man tittar på någonting vackert, fångar det med kameran och ser att kameran ljuger. Men jag tycker ändå att det är väldigt bra med en undervattenskamera, för man ser så otroligt mycket nytt under vattnet och att kunna fånga det på bild gör det ännu roligare att snorkla. Kanske kan man ta med sig två kameror? Kameran är ju ändå det viktigaste på resan, med den får du med dig alla minnen och den används flitigt för var dag. Detta beror ju också på hur intresserad man är av fotografering såklart, men alla borde ta mycket kort på sin resa, även om man tycker det är kul eller inte!
 
  • SOLKRÄM: I Australien är ozonlagret extremt tunt, och man måste vara väldigt försiktig med solen. Helt allvarligt alltså, det är verkligen farligt. Det säljs inte annat än minst solskyddsfaktor 30 här, för det är korkat att använda något annat. Men om man ändå vill trotsa detta, och man tror att man inte behöver lika starkt skydd så kan man ta med sig en mindre styrka hemifrån. Hellre det än att man tror att man inte får färg när man har 30+ och skippar solkrämen helt och hållet.
 
  • FÖRSÄKRINGSPAPPER OCH PASS: Jag reser alltid med en tilläggsförsäkring på min hemförsäkring. Det är jättebra att ha, man vet aldrig vad som kan hända. Det är inte speciellt dyrt och blir det något läkarbesök eller en stöld så kan du få pengar tillbaka. På vissa försäkringar kan man till och med få resan betald till och från landet ifall du måste hem på begravning. Så gick det till för mig en gång när jag använde mig av Länsförsäkringar. Försäkring är en tråkig utgift men du är trygg. Du måste ha ett pass som är giltigt minst ett halvår efter att du lämnar landet.
 
  • DATOR: Ta med en egen liten dator, på det sättet sparar du pengar på internet eftersom det alltid är billigare att köpa WIFI än internet på stationära datorer. Fast det beror ju på hur mycket man använder internet såklart. Skriver du blogg, skriv alla inlägg i Word och kopiera in på sidan så sparar du internet tid, även långa mail osv.
 
  • VAKUUMPÅSAR: Jättesmart! Man packar i kläderna i vakuumpåsar, och på så sätt tar de knappt upp någon plats i väskan alls. Då får man plats med mer grejer i väskan. 
 
  • GRENUTTAG: Man ska ladda telefonen, datorn, kameran, platta håret… Det är en jäkla massa sladdar på bara en adapter. En förlängningssladd har man riktigt mycket användning av, plus att det ofta är långt till kontakterna från sängen så om du ska ladda telefonen under natten kan du ändå ha den nära sängen.
 
  • HÄNGLÅS: Ibland finns det skåp på rummen där du kan lägga in dina värdesaker, men då måste du ha ett eget lås. Eller som jag sa innan, man kan låsa in sakerna i sin väska. Vi låser också alltid våra kylväskor, för backpackers är ofta fulla/bakfulla och då kan man göra vad som helst för att få mat.
 
  • EXTRA BANKOMATKORT: Icabanken är en bra bank när man är ute och reser utanför Europa. Med det kortet kan du ta ut pengar i bankomater utan att det kostar någon avgift, i de flesta fall. Det är enkelt att skaffa, plus att det är bra att ha två kort med sig. Ha korten på olika ställen ifall något av dem försvinner eller blir stulet. Då har du alltid en backup. Ska man jobba här kan man ansöka om sitt Australiska bankomatkort på en gång, det är enkelt och går fort. Men i många fall kan det dras en avgift på kortet när man tar ut pengar ur bankomater.
 
  • RESE-SOVSÄCK: Folk rekommenderade mig att ta med en sovsäck, men den har jag använt mig av en gång. Det finns lakan på alla hostel du kommer till, och i de fall du behöver sovsäck finns de att hyra. Jag använde min på Fraser Island. Den tar inte så mycket plats dock, då den är supersmidigt reseanpassad och gjord av siden, men jag tycker man klarar sig utan!
 
  • PLATTÅNG:Skippa hårfönen, använd handtorken på toaletterna istället! Jag klarar mig inte utan plattång, men det kanske kan ses som en lite lyxig, onödig pryl. Den fungerar dock också bra som strykjärn! Om du inte har en egen kan du säkert låna någon annans om din fina klänning blivit ihopskrynklad längst ned i väskan.
 
  • VACCINATIONER: Det räcker med att ta Hepatit A och B.
 
  • RESEKOMPIS: Såklart är det kul att ha med sig en polare! Man vill ju gärna dela sina upplevelser med någon. Har man ingen kompis som vill åka med kan man kanske hitta någon på backpacking.se. Eller så reser man själv helt enkelt! Det är otroligt vanligt, nästan vanligare än att resa med någon. Alla vi har träffat har tyckt att det varit spännande att resa själv, och inte haft några problem. Man är ändå aldrig ensam, det finns folk runt omkring dig hela tiden och oftast blir man mer öppen för ny vänskap om man är själv. Många gånger är det folk som har börjat sin resa själva och sedan slagit ihop sig med någon annan under resans väg, eller till och med bli stora gäng från olika delar av världen!
 
För mer packningstips, kika vad jag hade med mig i väskan till Latin Amerika och få tips om work and holiday visa i Kanada!

mlipe_161022_7289_work-guide
mlipe_161022_7289_how-much

 

BUDGET
 
Hemma i Sverige bokade vi ett tur/retur flyg till Sydney, och det var ungefär den enda planeringen vi hade innan vi kom fram. Och så fixade vi visum såklart, det fixar du här. Det tar några få veckor innan du får det. Nu i efterhand hade jag nog bara bokat flyg enkel väg, för man vet inte när man vill åka hem igen. Folk sa att man kunde ha problem att komma in i landet om de inte kunde se att man skulle härifrån igen, men bara man har tillräckligt mycket pengar på kontot så ska det gå bra ändå. Vet man inte exakt när man vill åka kan man kolla Momondos Trip finder. Där kan man söka på när som helst, vad som helst och var som helst (i det här fallet Oceanien om man vill till Australien.)   Vad ska man ha för budget då? Det är väldigt svårt att säga, allt varierar ju på person till person. Antingen är man sparsam eller slösaktig. Jag skulle vilja kalla mig själv ekonomisk, lite snål ibland och lite för slösig andra stunder men i det stora hela klarar jag mig undan med pengarna i behåll.   Vi hade en riktigt stor budget när vi reste in i landet. Ska jag vara helt ärlig så minns jag inte riktigt hur mycket vi hade, men det låg nog runt 70 000 - 80 000 kronor. Med den budgeten kunde vi göra precis allt vi ville, vi gjorde alla aktiviteter man kan göra, men åt billigt och köpte inte allt för mycket alkohol på krogen. Goon (Australiskt boxvin) och nudlar är räddningen.   Vi reste runt i 4 månader, åkte till Nya Zeeland och Fiji och gjorde allt man kan göra där också. Skydive, bungyjump, rafting, dykning, simma med delfiner, you name it. Men efter 4 månader hade vi bara runt 10 000 kronor kvar, och vi kände då att det var dags att börja jobba. Man kan definitivt klara sig på mindre pengar än vad vi hade, vi kallar oss ibland för lyxbackpackers för vi kan ibland vara lite bekväma av oss och ta ett dyrare alternativ bara för att vi kan, typ.  
 
BOENDE
 
Till exempel kan man ju hitta andra sätt att bo på än hostel, man kan hyra in sig i lägenheter eller varför inte tälta. Det finns en hemsida där folk hjälper backpackers med en plats på sin soffa gratis, så kallat Couchsurfing. Detta är supersmart, men jag skulle nog bestämma träff med personen i fråga på en offentlig plats innan man bestämmer sig för att låna soffan eller inte. Vi fick reda på detta för sent på vår resa, så vi hann tyvärr aldrig testa detta. Oftast är det sköna Australiensare som lånar ut sin soffa bara för att få lite sällskap och hjälpa oss backpackers. En bra sida för att hitta hostel på är Hostelworld. Kolla också Airbnb, där kan man hitta helt unika boenden.    Ska man åka hit på ett Work and Holiday Visa så kan man ju börja jobba när som helst, så tar pengarna slut får man ju bara se till att hitta ett jobb lite fort. Man kan tjäna ganska bra pengar här, vi kunde spara ihop runt 35 000 kronor på två månader och då har vi inte jobbat ihjäl oss kan jag ju säga. Man kan få en timlön på 19 dollar (runt 140 sek) och jobbar man på restaurang får man det dubbla på helger. Dock kan man inte räkna med dricks här.  
 
RESEBYRÅER
 
Väl framme i Sydney blev vi lite paffa och funderade på vart sjutton vi skulle börja någonstans. Vi var ganska vilsna vid det laget. Det hade precis varit översvämningar och en stor cyklon i Queensland, så vi trodde inte vi kunde göra Östkusten på ett bra tag. Vi gick in på en av alla resebyråer som är anpassade efter backpackers. Det finns hur många som helst, Peterpans har vi använt oss av, och vi har varit väldigt nöjda med dem. Sedan finns det bland annat Travelbugs och Wicked Travel. Man kan också boka aktiviteter via resediskar på de flesta hostel. Det bästa man kan göra är att gå in och prata med en resebyrå och få ett prisförslag på sina aktiviteter man vill göra, sedan gå till nästa byrå och visa dem prisförslaget, då vill de försöka sälja det billigare och sedan går du vidare och tillslut har du ett pangpris. Det bästa är att boka många saker på samma gång, då får du paketpris och man tjänar faktiskt pengar på att göra på det sättet. Plus att du får mycket hjälp, tips och idéer och du slipper göra planeringen själv. Du får också många rabatterbjudanden och ett medlemskort du kan visa upp på vissa ställen för att få backpacker rabatt, och internet får du oftast gratis i deras butiker eller i alla fall väldigt billigt. Det finns svenska resebyråer man kan boka sin resa med redan hemifrån, till exempel GoXplore.  
 
TRANSPORT
 
  Varken jag eller Jossan kände för att bila runt i Australien, men det är det många andra som gör. Det finns många campervans man kan köpa. Man kan hitta annonser på de flesta hostel eller så kan man titta runt på Gumtree. Många hyr bilar så som Jucy Rentals till exempel, eller Wicked Camper. Reser man på detta sätt skulle jag verkligen rekommendera Lonley Planets reseguide. Där i står ALLT man behöver, hostel, aktiviteter osv. Mycket användbar.   Vi bokade en buss från Sydney till Cairns, och där finns det olika bolag att välja på. Antingen är det välkända Greyhound, eller OzExperiencePremier finns också. Greyhound är en buss du hoppar på och av och som enbart fungerar som transport, de flesta åker med dem. Vi åkte med OzExperience, de är lite dyrare än Greyhound men du får ut så mycket mer av dem. Om man reser runt i sådana här bussar träffar man så oerhört mycket folk. Det gör man väl även om man kör runt i en van också, men inte på samma sätt. OzExperience ger dig fullständig service. De guidar dig runt Australien och de stannar vid sevärdheter på vägen och chaufförerna blir din polare under resan. Du blir tajt med gänget i bussen eftersom det alltid anordnas något spel eller någon lek på bussen av chauffören. Man vet aldrig vad som väntar när man hoppar på en ny buss. Ibland kan de ta med dig ut och visa guldgruvorna i städerna, berätta om lokalborna och ibland anordnar de BBQs längs vägen istället för att stanna på Subway eller något liknande. De hjälper dig också att boka hostel. På detta sätt kan du klara dig utan en Lonely Planet, men den är alltid bra att ha ändå! Den är backpackerns bibel helt enkelt.  
 
mlipe_161031_7326

Mina Lonely Planet böcker är en del av min inredning idag. Det finns så mycket minnen i dem. 

 

På bussen på väg till Alice Springs träffade vi en tjej som hade lyckats hitta ett riktigt billigt alternativ för transport på Gumtree. Det var en kille som körde runt Australien i sin 22 meter långa buss och plockade upp backpackers på vägen. Så håll utkik efter sånt!  
 
JOBB

 Som svensk är man väldigt eftertraktad här i Australien. De flesta backpackers som behöver snabba pengar börjar jobba på fruktfarm, så som vi har gjort. Alla kan få ett sådant jobb, det är inte avancerat för fem öre men det kan vara fysiskt krävande. Det enklaste är att bosätta sig på ett så kallat working hostel, där hjälper de dig att få jobb och du signar bara upp dig på en lista så får du jobb så fort du ligger överst på den. Det finns working hostels överallt, googla bara ”working hostel” och staden du vill jobba i så kommer det upp massor. Man kan få hjälp via Harvest Trail också. Vi har jobbat i Bowen, som ligger i Queensland, och det fungerar perfekt såhär vintertid. Det är lagom varmt, som en svensk sommar fast lite varmare och det är nära till beachen. Men jag skulle inte jobba där om det var sommar, för då är det alldeles för varmt. Bundaberg är det mest välkända stället för farmjobb. Det kan ibland vara en fälla eftersom alla backpackers åker dit, och då finns det inga lediga jobb kvar. Försöka hitta andra ställen som inte är lika kända så kan du få jobb fortare. Spelar inte pengar så jättestor roll finns Wwoofing (Willing Workers On Organic Farms) där man kan jobba på farmar i utbyte mot boende och mat. Man kan också få hjälp med allt detta redan hemifrån Sverige, med till exempel GoXplore som bland annat hjälper till med ansökan av arbetsvisum, att söka Australiensiskt skattenummer, de tipsar och hjälper dig hur du söker boende och du kan resa i grupp med en massa andra svenskar så känns det inte lika läskigt att resa ensam.  
 
 
JOBBA PÅ FARM 
 
 Vad gör man på en fruktfarm då? Det bästa jobbet, enligt mig, är att plantera via maskin. Man får träning och sol, jobbet är chill och dagarna går fort. Annars kan man bland annat packa och sortera frukten, eller plocka den. Plockningen är det värsta man kan göra, det är otroligt slitsamt för kroppen och du får oftast betalt för hur mycket du hunnit plocka istället för per timme, och då tjänar man inte speciellt mycket. För att få sitt andra års visum måste man ha jobbat 88 dagar på farm, det är också därför det är så många backpackers som jobbar med detta. Det som är bra med farmjobb är att man kan komma och gå som man vill, ingen bryr sig. Om du bara vill jobba en vecka så kan du säga upp sig samma dag som du vill åka där ifrån, i princip. Inga konstigheter.  

 

 Läs om hur det var att jobba på farmen i Queensland:mlipe_161022_7289_farm 
Den mest populära sidan man söker jobb på kallas för Gumtree och där kan man söka alla jobb överallt i Australien. Västkusten är bra att jobba på eftersom man tjänar bättre, fast det är dock lite dyrare där. Många jobbar antingen i Sydney, Perth eller Melbourne. Ska man jobba på restaurang måste man ansöka efter ett alkoholtillstånd, så kallat RSA (Responsible Service of Alcohol). En kurs kostar runt 140 dollar, men man kan också göra den online och då kostar den endast runt 50 dollar. Detta måste man ha för att kunna servera alkohol, och har man inte det kommer man inte kunna få jobb inom restaurang.  
  • BANK: Att fixa ett bankkonto är inte speciellt svårt. Bestäm dig för vilken bank du vill ha och gå sedan in på deras kontor och beställ ett konto. Vi har ANZ, fungerar mycket bra, det är bra ränta och det är den vanligaste backpacker banken, tillsammans med Commonwealth. De vet hur backpackers fungerar och tänker, så de hjälper dig att få ett konto bäst anpassat efter dig. Det tog två dagar för kortet att bli färdigt, och det kan man hämta ut på kontoret.
 
  • TAX FILE NUMBER: Även detta är enkelt att skaffa, och man måste ha det för att kunna jobba. Man kan börja jobba innan man har fått sitt nummer, bara man ger ut det så fort man har fått det. Det tar runt en månad att få sitt tax file number. Om man jobbar i Australien i mer än ett halvår, så kan man skatta endast 13%. Annars måste man egentligen skatta 30%, men de flesta chansar på att inte bli upptäckt och skattar 13% ändå. Det viktiga är att man anger att man är Australisk medborgare, och ange ingen adress hemma i Sverige. Du ansöker om ditt Tax File number här.
 
  • TAX BACK: I slutändan spelar det inte så stor roll hur mycket man skattade, för man ska kunna få tillbaka näst intill alla skattepengar. Du kan enkelt begära din taxback tillbaka här, men jag var lat och betalade ett företag att göra det åt mig. Jag skrev på lite papper och samlade ihop all information till taxback.com och de fixade resten. Efter några veckor får du dina pengar på ditt konto. Allt du behöver är din sista lönespec och information om din superannuation fond, en kopia av ditt pass och ditt taxfile nummer. Även andra företag kan hjälpa dig med detta, tex. Peterpans bland annat.
 
  • TELEFON NUMMER: Skaffa Australiskt nummer så fort du kommit hit. De flesta använder sig av Vodafone, och du aktiverar ditt konto via ett telefonsamtal eller så går du in i en Vodafone butik och får hjälp. Dock kan de ha lite dålig mottagning i vissa småstäder eller ingen kontakt överhuvudtaget mellan ställena. Det finns billiga telefonkort man kan köpa för samtal hem till Sverige, men jag kör på Skype istället. 
VAD SKA MAN SE?
  
Alla som reser längs östkusten gör ungefär samma saker. Man kommer träffa personer om och om igen, det kommer nya och de gamla du trodde du aldrig skulle se igen dyker upp rätt vad det är. Australien är så enormt stort, jag vet inte ens om det är möjligt att se allt. Man får välja ut godbitarna helt enkelt.  
 
ÖSTKUSTEN
 
SYDNEY. Ett självklart stopp såklart. Opera huset, Harbour Bridge, Bondi Beach och Manly Beach. Jag tyckte bäst om att bo i Bondi Beach eftersom det ligger nära stranden och det är mycker håll igång, men många bor i Kings Cross (red light district, men ett bra partyområde) eller nära Hyde Park inne i stan. De flesta som besöker Sydney klättrar på Harbour Bride, vilket är väldigt dyrt, eller går upp i Sydney Tower och tittar på staden ovanifrån på ett golv gjort av glas.  

  SPOTX. Efter Sydney började vi vår Australien vistelse med ett tre dagars surfcamp. Det var hur bra som helst. Alla som är i Australien måste lära sig surfa, och då kan man lika gärna beta av det med en gång så man bara kan hyra en bräda sen när man har lust. Tre dagar tyckte jag var lagom. Ingen nybörjare kan lära sig surfa utan hjälp, och en lektion är för lite. Efter tre lektioner kan man köra vidare själv. Detta stället var ascoolt med skön personal. Du och alla andra surfare har en strand helt för er själva. SpotX ligger lite utanför Coffs Harbour. Innan Coffs Harbour kan man gärna stanna i Port Stephens för där ska det vara fint men vi missade tyvärr detta.  

  BYRON BAY. Ett av mina favoritställen på hela östkusten. Och jag är inte ensam, alla älskar Byron Bay. Här kan man gärna spendera lite mer tid. Det finns en skitkul pub, Cheeky Monkeys dit alla går, och man får gratiskäk varje dag vid en viss tid. Förutom all fest i Byron Bay kan man surfa och vi drog ut på havs kajaking för att se sköldpaddor och delfiner. Men detta kan man göra nästintill överallt.  Nästan alla som är i Byron Bay åker in till Nimbin, självaste Amsterdam i Australien. Där kan man kolla på konstiga hippies som chillar runt i sitt eget tempo och handla märkliga kläder med alla regnbågens färger på. Såklart kan man köpa så mycket röka man vill och svampar och cookies erbjuds på gatan. Jag var inte så jätte imponerad av detta, så jag skulle nog inte rekommendera att åka dit. Men det beror ju på vad man gillar!  

  SURFERS PARADISE. Australiens version av Magaluf. Detta är en ”storstad” dit alla aussies drar på supsemester. Det är väldigt mycket fest och man bör göra någon av alla pubrundor som finns. Vi stannade här en längre tid och kom att älska detta ställe. De flesta stannar bara några nätter och får inte så bra första intryck, men jag tycker detta stället var kul och stranden är så lång så man kan varken se början eller slutet på den. Gå på någon av alla nöjesparker som finns runt omkring, den bästa tyckte jag var Wet n Wild, sjukt kul vattenpark med snygg personal!  

  BRISBANE. Queenslands "huvudstad". För mig är det inget måste att stanna där, men jag är inte så mycket för storstäder. Fast det är en trevlig stad med en mysig lagoon mitt i smeten, så man måste kanske göra ett stopp där i alla fall. Det finns en bra bargata med duktigt ös på, The Valley.  Är man där borde man åka ut till Moreton Island, en sandö där man kan åka sandboarding. Vi missade detta, men det var många som åkte dit och det verkade vara ett coolt ställe.  

  NOOSA. Mysigt litet ställe, värt ett besök för ett par nätter. Man gör inte så mycket där, chillar runt och surfar. Går i nationalparken och kollar på fantastiska vyer.  Ska man gå på zoo i Australien så ska man göra det här. Det finns gratisbussar från Noosa till Australia Zoo, krokodiljägaren Steve Irwins zoo. Det är krokodilshower varje dag för att hylla Steves kärlek till djuren. Vi var aldrig där, för vi gick på Taronga Zoo i Sydney, men jag hade hellre velat gå på Australia Zoo nu i efterhand.  

  RAINBOW BEACH OCH FRASER ISLAND. Fraser Island är ett måste, och för att ta sig dit måste man bo antingen i Rainbow Beach eller Hervey Bay.  Ingen av de ”städerna” är så mycket att ha, det är pyttelitet. Men alla backpackers samlas där innan och efter sin tur till Fraser Island så det är hålligång ändå. På Fraser Island tar man sig runt i fyrhjulsdrivna jeepar, campar, badar i sjöar med kristallklara vatten och tittar på vilda dingohundar. Det finns många olika turer man kan välja bland.  

  AIRLIE BEACH OCH WHITSUNDAYS. För att ta sig ut till öarna i Whitsundays bor man i Airlie Beach. Mitt andra favoritställe på östkusten. Här är det ös varje kväll kan jag lova! Jättemysig liten by som påminner lite om Byron Bay. Whitsundays är paradisöar som inte går att beskriva. Det måste upplevas! Man seglar runt öarna och det finns massor med olika båtar att välja på, stora som små, mer party eller mer dykning. Efter Whitsundays festar man loss i Airlie Beach med sina nya båtvänner och stämningen är på topp.  

  MAGNETIC ISLAND. En fantastisk ö utanför Townsville. Här måste man bo på hostelet Base, så är det bara! Underbar utsikt från rummet med stranden precis utanför. Här finns också Full Moon Partys emellanåt som man kan försöka tima in. På ön kan man se vilda koalor och vi gick på ett mini zoo där vi fick hålla i alla djur vi såg, så som krokodiler, ormar och koalor. Inte speciellt dyrt.  

  MISSION BEACH. Här stannar många för att göra rafting och skydiving. Skydive är för övrigt ett måste för alla som inte redan testat det. Ska man inte göra något av detta skulle jag inte rekommendera att stanna här för det finns ingenting att göra, vilket i och för sig kan bero på att det var hårt drabbat efter cyklonen när vi var där.  

  CAIRNS OCH GREAT BARRIER REEF. Här kan man stanna många dagar! Mysig stad med mycket att göra. Dykning och snorklig på barriärrevet är ju såklart ett måste. För att ta sig ut på barriärrevet måste man åka båt eftersom det ligger ganska långt ut. Där finns det en massa olika dagsturer och olika båtar att välja bland. Man måste festa på Gilligans och Whoolshed, där kan man komma åt billig mat och i vissa fall är den även gratis.  

  CAPE TRIBULATION. Här bor man mitt i den vackra regnskogen, och på vägen dit åker man över en flod där man kan se vilda krokodiler. Man får erfara hög luftfuktighet och mycket djurliv, man blir en riktig skogsmulle helt enkelt. Många åker hit och det är väldigt vackert, men min personliga upplevelse var inte wow. Kanske hade vi för höga förväntningar på det, men jag tycker ändå att man måste åka dit. Skippa djungelsurfing.  

 

VICTORIA

  
MELBOURNE. Hit måste man åka, men försök åk hit när det är varmt. Det är riktigt kallt vintertid nämligen. Det är en cool och hipp stad som många gillar. Många nattklubbar och sköna caféer.  

  GREAT OCEAN ROAD. Från Melbourne till Adelaide går en väg längs kusten med helt fantastiska vyer. Vi gjorde en dagstur med en buss och hann se det mest väsentliga, men hade vi haft mer tid hade jag gärna gjort det med ett gäng i egen campervan. Då kan man sitta och titta på solnedgångarna över havet med de stora klippformationerna som står upp ur vattnet. Jag har aldrig varit i Adelaide, men är man där måste man göra ett sharkdive! Man dyker ned i en bur där det simmar runt hungriga vithajar omkring en. Detta är dyrt men jävligt coolt, antar jag!  

  KANGAROO ISLAND OCH TASMANIEN. Hit borde man åka, för det har vi hört mycket om. Vi hann aldrig komma så långt tyvärr, så jag har inte så mycket att säga om det. Men se till att åka dit sommartid när det är varmt! Dessutom hade jag gärna åkt till något av bergen i Snowy Mountains, det hade varit riktigt coolt att åka skidor i Australien.  
 
THE RED CENTRE
 
ALICE SPRINGS. Här kan man spendera så lite tid som möjligt. Man tar sig hit för att ta sig vidare ut i öknen och sevärdheterna Uluru och Kings Canyon bland annat. Men själva Alice Springs är ingenting att hänga i julgranen. Tragiskt nog blir aboriginerna som dricker för mycket i sina ”communities” utslängda av sitt eget folk och alla hamnar då i Alice Springs. Därför är det hög alkoholism och brottslighet här, och man bör inte gå ut ensam på nätterna.  

  ULURU (AYERS ROCK). Att se världens största sten uppenbara sig från platt ökenmark är något speciellt. Utan att ha sett Uluru och allt runtomkring kan man inte riktigt säga att man har sett Australien. För mig var detta kanske inte höjdpunkten, men jag ångrar absolut inte att jag åkte. Det är något man aldrig kommer se igen. Tyvärr är det väldigt dyrt att åka in till mitten och åka med på någon av alla turer, så där kan man kanske fundera på om det är värt pengarna.  

 

VÄSTKUSTEN

 

PERTH. Mysig stad där många svenskar stannar för att jobba. Fantastiska stränder. Det är lite dyrare på västkusten men man kan tjäna bättre också. Västkusten är ganska annorlunda östkusten. Mycket lugnare och inte lika mycket anpassat efter backpackers. Men man måste åka hit! Mycket surfing. Gå på Little Creaters Brewery i Freemantle, coolt ställe!  

  ROTTNEST ISLAND. En mysig, bilfri ö där man cyklar omkring. Det finns många fina små stränder och ön är väldigt lugn och fridfull. Det hoppar runt små Quokkas (minikängurus) överallt, och de finns bara på Rottnest Island.  

 

MARGARET RIVER. Underbara vyer och stränder! Helt fantastiskt. Väldigt liten by där det inte händer speciellt mycket, men det är ett lugnt flow och avkopplande. Man måste se till att gå på en vingård om man är i krokarna runt Margaret River.  

 

  Så mycket mer om västkusten vet jag faktiskt inte, men många åker dit och det är absolut ett måste på listan. Jag var där med min familj så jag har lite svårt att ge tips som backpacker där. Men jag fick känslan av att man mest körde runt i sina egna bilar, men det kanske finns liknande bussar som på östkusten. Norr om Perth ska vara häftigt också, t.ex. Exmouth och Broome ska vara grym dykning, och Darwin borde man besöka. Hade vi haft mer tid och pengar hade vi nog hyrt en van i Darwin och bilat ned längs västkusten ned till Perth. Men det är något som vi får ta någon annan gång!  
 

Det blev mycket text det här, men jag hoppas att jag har svarat på många av era frågor. Jag vet ju själv hur fundersam jag var innan jag åkte. Är det något ni undrar över eller om det är något jag missat, fråga gärna! 

 

Jag avundas er alla som har allt det här framför er, ni kommer göra en resa för livet!

LYCKA TILL!

 

INLÄGGET INNEHÅLLER ANNONSLÄNKAR.

Detta påverkar dock inte utformningen av inlägget.

 

 


Guiden för dig som vill säsongsarbeta i Kanada
2016-09-07  17:48:00

Get more visitors to your blog! Permalink  RESTIPS  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Under de senaste sex åren har jag rest runt lite överallt i världen vilket har varit helt underbart men inte alltid så lätt. Det tar ett tag att aklimatisera sig i nya miljöer och framför allt nya länder med främmande språk. För att arbeta i ett annat land krävs det tålamod och man måste våga vara frammåt. Det är många frågetecken innan allt hamnar på plats inför en resa, därför har jag nu knåpat ihop ytterligare en guide för hur man enklast hanterar sin resa till Kanada. (Jag har tidigare skrivit en backpacking guide om Australien och en jobbguide för Oslo.)
 
Jag arbetade som liftvakt i sju månader i Sunshine Village, Banff, säsongen 12/13, men jag hade många frågor och funderingar omkring resan. Jag försökte hitta guider om detta utan resultat så jag hoppas att mina tips kan hjälpa er att få en fantastisk upplevelse så enkelt som möjligt! Är det något jag glömt, eller något som borde tilläggas, kommentera gärna!
 

Innan du börjar planera din Kanada-vistelse bör du fundera om du vill göra allt själv eller få hjälp av någon organisation. De flesta australiensarna och engelsmännen (som utgjorde största delen av Banff) åkte med Gap Year Canada som dom var nöjda med. En annan bra researrangör som dessutom garanterar dig ett jobb under en skidsäsong i Kanada är GoXplore. (Adlink) De har ett paket som hjälper dig med alla handlingar du behöver, men orkar man fixa allt själv så går det lika bra.  Oavsett hur du gör så bör du ansöka om ett visum. Det gäller att söka visum i god tid.
 
 
Visum
 
Man ansöker om ett kanadensiskt Working Holiday visum, eller International Experience Canada som det också kallas, vilket fungerar i princip som det australiensiska. Det gäller för oss mellan 18-30 år för ett års tid och man kan endast få ett visum. Vill man bli kvar i Kanada får man ansöka om att bli sponsrad på det arbete man jobbat på och de kan då hjälpa dig att få ytterligare ett års visum. Här söker du om visum. Jag tyckte det var lite knöligt att söka, för det var en hel del papper som skulle skickas in och det gällde att ha styr på allt. Så som sagt, sök visumet i god tid, dels för att du måste ordna upp en massa saker och dels för att visumen kan ta slut. Det mesta står med på Kanadensiska Ambassadens hemsida, men här är några av alla saker du måste skicka in eller ha med dig under inflygningen.
 
• En kopia av ditt brottsregister från alla länder du arbetat i under en längre period än sex månader. För mig och min syster som arbetat så mycket utomlands var detta lite bökigt, framförallt Christine hade problem att komma i kontakt med den tyska ambassaden som dessutom inte pratade engelska. Det kan ta ett par veckor att få registren hemskickade också så var beredd på det.
 
• Om du inte har en hembiljett bokad måste du ha ett kontoutdrag så du kan bevisa att du har minst 16 000 kronor på kontot så du klarar dig ekonomiskt under den första tiden.
 
• Du måste ha bevis på att du har en försäkring som gäller under hela vistelsen i Kanada.
 
• Ha ett giltigt pass som gäller till åtminstone dagen efter du anlänt Sverige igen.
 
• Du ska skicka in ett, eller om det var två, fotokopior, t.ex. passfoton som du tar i en fotoautomat eller liknande.
 
• Om du flyger via USA, tänk på att skaffa ESTA även om du bara mellanlandar. Det gör du här. Vi hade lite funderingar kring hur det där skulle fungera om vi ville roadtrippa i USA efter säsongen. ESTA är ett turistvisum som gäller för tre månader i USA, och tiden på visumet börjar ticka även om du inte ens lämnat flygplatsen. För att ansöka om ett nytt visum måste man flyga ur landet såklart. Men, Kanada räknas inte som ett annat land i det här syftet, så man måste alltså flyga till Europa eller Sydamerika innan man kan ta sig in i USA igen. Efter många försök att få klarhet har vi nu fått veta att man utan problem kan bila över gränsen.
 
Har ni frågetecken om något av detta, gå med i Facebookgruppen International Experience Canada – Nordic Countries, ett forum för alla slags frågor angående jobb i Kanada. Kika även in forumet på Freeride här, där Linda från IEC har skrivit lite mer detaljerat om detta och svarat på frågor.
 
 
Arbete
 
Det är lite annat att söka jobb i Kanada till skillnad från resten av världen. Vi svenskar kan inte komma och tro att vi är så eftertraktade och att de skulle välja oss framför andra på grund av vårt ursprung. Nej, så är det inte. I Kanada finns det någon slags lag på att man inte får döma folk från deras utseende, var de kommer ifrån eller hur gamla de är osv. De verkar även föredra att anställa personal med engelska som modersmål då de tror att språket är ett problem för alla som har det som andra språk. Nedan har jag listat lite vad du behöver ordna för att kunna komma iväg. Vill du ha hjälp med allt detta så kan du kontakta GoXplore som kan hjälpa dig att jobba i Kanada. (Adlink)
 
CV: Skriv om ditt CV helt och hållet innan du börjar skicka iväg det. Vi gick runt med våra svenska CV men fick inte svar av någon, men när vi skrev om dem började arbetsgivarna höra av sig. Radera bilden först och främst. Skriv ut din Kanadensiska adress eller hostel adress. Om du inte har ett personligt brev som är riktad till just den arbetsplatsen du söker jobb på, så strunta i det personliga brevet. Det ger ingen mening med ett personligt brev som inte riktar sig till det specifika arbetet och ingen förväntar sig att få ett sådant.
 
• På ditt CV ska du ha ett tydligt mål. Varför du söker detta arbetet och vad du förväntar dig av det.
 
• En liten summering av dina kvalifikationer på runt fem punkter. Varför ska du få jobbet och vad gör dig så bra för just detta?
 
• När du skriver dina tidigare erfarenheter, berätta då mer exakt vad du har gjort i arbetet. När jag sökte till servitris var jag tvungen att skriva ut att jag tagit hand om pengar, gjort kassan, tagit emot gäster, tagit beställningar, gjort drinkar osv. Alltså in i minsta detalj nästan.
 
• Annars är det mesta andra som vanligt, utbildning, språkkunskaper och annat som är viktigt att ta upp.
 
• Skriv att du har referenser som du ger ut vid efterfrågan, och se till att du har dem förberedda på ett enskilt papper.
 
Man kan säkert söka på google för att få fram bättre exempel på detta. Men som sagt, kanadensarna får inte döma folk och får de in ett CV med en bild på t.ex. så kan de bli avskräckta att anställa personen pga. bilden.
 
Restaurang- och barjobb: Vill man jobba inom restaurang, och har mycket erfarenhet av detta, är det fortfarande svårt att få jobb inom servering direkt. Oftast får man börja som hostess och arbeta sig uppåt. Arbetsklädsel kan variera. På finare restauranger ska man gärna klä sig som om man gick ut på nattklubb, alltså klänning och klackar. För att få servera alkohol måste man göra en kurs online. Kursen varierar i vilken provins man ska arbeta i. Att arbeta inom servicebranchen är nog det enda alternativet om man vill tjäna pengar som säsongare i Kanada. De flesta löner ligger oftast på $10 i timmen (i dagsläget är det 66,78 SEK), men i bättre fall kan de ligga upp emot $14. I restaurang måste man lägga runt 15-20% i dricks, så där kan det bli en hel del cash.
 
Arbete på skidorten: Arbetar man på en skidort lockar jobben uppe på bergen såklart. Man får åka varje dag, man får gratis liftkort och oftast rabatter eller gratis liftkort på andra resorter osv. Det är många fördelar, men så tjänar man också minimilönen på $9-11 i timmen. Och det är med nöd och näppe att man går runt på det, man går helt säkert minus. Så vill man tjäna pengar och jobba på berget - arbeta på en restaurang. Bryr man sig inte så mycket om pengar, arbeta som Park- eller Trail Crew. Två yrken som jag inte visste fanns, men kanske de bästa jobben på berget om man inte är utbildad sjukvårdare eller liknande. Park Crew ser till så att parken är bra och hoppar dagarna i ända för att testa så att hoppen är godkända, ungefär. Trail Crew åker skidor hela dagarna och sätter upp och tar ned staket lite varstans, eller knackar bort is och snö från skyltar. Ett ganska soft jobb om man vill glida runt på skidor varje dag. För att få de här typerna av jobb gäller det att vara tidigt ute. Om jag inte minns fel har de platsintervjuer runt oktober. Jag arbetade för Sunshine Village, kika in deras employment site. Man arbetar alltså för runt 65 SEK i timmen (arbetar man säsongen ut får man en bonus på $1 för varje arbetad timme), men man har också roligare än alla andra! Just Sunshine Village hittade på mycket saker, det var många personalresor och fester hela tiden och en enorm sammanhållning. Man träffar extremt mycket folk och har otroligt kul! 
 
  
Bank: Det finns många olika banker att välja på, men tänk på att välja en som ligger nära tillhands då många arbetsgivare ger ut paychecks som du måste lösa in varannan vecka för att få pengar på kontot. I Kanada får man lön två gånger i månaden nämligen. Vi använde oss av BMO vilket fungerade väldigt bra och det var enkelt att starta upp, ha online bank och att stänga ned.
 
Telefonnummer: Har du en upplåst telefon kan det ändå vara lite problem med att skaffa ett kanadensiskt simkort. Det beror på vilken modell av telefon du har osv. I många fall fick folk köpa nya telefoner. Det enda jag kan säga här är att vi gärna hade valt Bell istället för Rogers, för de var billigare men våra telefoner fungerade inte med dem. På Rogers var man tvungen att betala $12 extra i månaden för att kunna se vem som ringde bl.a.
 
Social Insurance Number: SIN-numret skaffar du på ett Service Canada kontor, och detta måste du ha för att kunna arbeta. Läs mer här.
 
Taxback: Du ska få tillbaka en stor del av skatten du betalat, och det gör du enkelt och gratis online på Turbotax.  
 
Alberta Health Care: Som lokal invånare kan man ansöka om en försäkring gratis. Det är väldigt användbart, det är gratis att skaffa och det kostar dig ingenting att gå till läkaren. Men om du inte har det kan det kosta dig en förmögenhet om du skadar dig i backen eller blir sjuk. (Visserligen kan du säkert få tillbaka det från din reseförsäkring, men på detta sätt slipper du lägga ut några pengar alls). Och folk skadar sig, oavbrutet. Läs mer här. Kanske finns det liknande försäkringar i andra provinser, jag vet inte.
 
Boende: Av erfarenhet i Banff var det ganska svårt att få boende. Det är många ungdomar som kommer inför vintern som söker boende så det gäller att skriva de rätta raderna till annonsörerna. Kijiji har det mesta som kan tänkas behövas. Där hittar du uthyrning av rum och lägenheter och jobb plus en massa grejer. Precis som svenska Blocket. Räkna med att normalpris på boende ligger på runt $400-650 i månaden. Vi bodde 5 stycken i en källare, 2 i varje rum för $490 per person i månaden och ett enkelrum för $600. Då ingick allt förutom tvätt och internet. De flesta från Gap Year Canada bodde i stora hus med runt 15 personer i. Andra som inte hittade boende kunde få billigare boende på hostel om man bodde längre perioder eller t.o.m. hela säsongen.
 
Levnadskostnader: Det är dyrt i Kanada, framför allt på skidorterna. Det är även dyrt i mataffärerna så pengarna springer lätt iväg. Om man vill äta ute finns det en online guide för Banff där man kan hitta olika erbjudanden för olika veckodagar, kolla in Taxi Mike's Guide. Däremot är det hyffsat billigt att dricka ute, en 50 cl burk öl på krogen (japp, ölen serveras på burk) kostar runt $4. Tänk på att det tillkommer skatt utöver priset på allting du köper. En besvikelse varje gång du betalar i kassan... 
 
Bil: Det var många som skaffade bil i Banff, dock inte jag så där har jag inte så mycket erfarenheter. Däremot vet jag att man får köra på sitt svenska körkort de första tre månaderna, men vill man köra efter det får man skaffa internationellt körkort som gäller för tre år. Det kan man fixa hos Motormännen
 
 
Var i Kanada ska man säsonga?
 
Det som lockade mig till Kanada var snön, så jag tänkte berätta lite om de mest kända resorterna i närheten av Banff. Det finns så otroligt många men de jag tar upp här var de mest besökta och de man hörde mest om i Banff. Jag har inte varit på alla ställen, så jag har tagit hjälp av Google och folkmun för att få en rättvis bedömning! På Nordic Skibums hemsida kan du hitta facebookgrupper för speciella skidorter med folk som har säsongat eller ska säsonga.
  
Som ni ser på kartan ligger Banff nära många andra skidorter, så det är bara att göra lite roadtrips runt om så får man ut det mesta av Kanada!
 
Banff: Jag ångrar inte en sekund att jag valde att spendera mitt halvår i Banff. Tanken hade alltid varit att säsonga i Whistler, men efter att vi läst lite om det tyckte vi att det var lite tråkigt med så otroligt mycket svenskar och att det kanske skulle vara för stort för just oss. Jag har inget emot svenskar, men kryllar det av oss kan jag lika gärna göra en säsong i Sverige. I Banff var vi runt 30 skandinaver, vilket var precis lagom! Annars kom den stora skaran från Australien eller England, och Banff är väldigt känt i de länderna till skillnad från Sverige. Jag hade aldrig hört talas om det innan.
 
 
Banff är perfekt för den som gillar att festa. Varje torsdag och söndag är de stora utgångarna för alla locals. Det finns många barer och nattklubbar och det är alltid fullt med folk. Under helgerna kommer massor av folk från Calgary på skidweekends och festar loss.
 
Det är en nationalpark så det är otroligt vackert och det finns massor att göra utöver skidåkningen, så som bergsklättring och paddla kanot bla. Det går vilda djur runt byn som kommer fram och är nyfikna. Under våren är det stor sannolikhet att se björnar.
 
Plus att det är även bra skidåkning. Det finns tre berg runt Banff; Norquay, Sunshine Village och Lake Louise. Skaffa ett Banff Ambassador Pass för att få flera hundra dollars rabatt på liftkortet och en mängd andra locals discounts på aktiviteter och attraktioner av ett värde på $500. Passet kostar $5 och man får en kurs om Banffs historia och djurliv samt en guidad tur runt Banff.
 
 
Norquay är väldigt litet men bra för den som gillar park och kvällsåkning. De har fem liftar.
 
Sunshine Village har öppet längst av alla resorter, ända till den 20 maj och där dumpar det mest snö när det väl snöar. Det är en familje-resort vilket är bra för oss som gillar puder! Det är mest säsongarna som tar sig till de hemliga backcountry sidorna så det finns mycket orörd snö i många dagar efter ett dump, som dessutom är sjukt bra! Det finns nio sittliftar och en gondol med varierad skidåkning och nära till offpist. Det finns inga snökanoner för det behövs inte, allt är 100% äkta snö (föutom skiout-en). De har en hyffsat stor park som är helt ok. Det negativa med Sunshine kan vara att det är lite flackt på en del ställen. 
 
Lake Louise är brantare än Sunshine Village men kan vara lite isigt om det inte är nysnö. Har det snöat är det dock riktigt bra med stora ytor av offpist nära tillhands. Parken är den bästa i området. De har sju liftar och en gondol.
 
Revelstoke är en grym resort för den som lever för puder och endast puder. Det är riktigt häftigt här. Man tar sig upp via två gondoler och därifrån finns det en sittlift som tar dig vidare upp på Kanadas högst belägna berg. Det finns ytterligare en sittlift längre bort, men det är det enda. Resten får man hajka. Åker man hit får man inte vara rädd för att röra på sig eller inte veta hur man använder Avi gear. Det finns oändliga ytor med puder men också oändliga hajker. För mig var det en riktigt häftig erfarenhet, man jag vet inte om jag hade orkat en hel säsong med så långa hajker i brant terräng och djup nysnö. Det finns ingen park. Byn ska vara väldigt liten och det finns någon enstaka pub man går på, så festlivet är kanske inte prio nummer ett här. Många skandinaver drar sig hit så räkna med att stöta på svenskar överallt. Det ryktas att Revelstoke kommer vara tvungna att stänga ned i framtiden för att turismen inte är tillräcklig, så se till att åk dit innan det är för sent!  
 
 
Kicking Horse, eller The champagne powder capital of Canada, som de kallar sigKicking Horse har 3 sittliftar och en gondol, men det är en ganska bred yta så man kan åka på många ställen. Här är det också främst puderåkning som folk jagar efter, och av min erfarenhet var det väldigt mycket duktiga åkare, därför blev allt uppåkt extremt fort. Så vill man åka puder kan Kicking Horse vara ett bra alternativ, men i t ex. Banff ligger snön kvar längre eftersom puderfantasterna inte riktigt hittat dit. Byn är liten även i Kiciking Horse så festlivet är kanske inte det bästa här heller. Det finns ingen park alls så det är mest puder eller piståkning som gäller. 
 
 
Big White är en sjukt bra skidort på många sätt! Det finns en stor och bra park med en egen sittlift till. Det är också mycket bra tillgångar till puderområden och hela skidorten är väldigt stor och bred. Det finns 11 sittliftar och en gondol. Till skillnad från de flesta andra skidorter i Kanada så ligger byn på berget och man kan spänna på sig brädan direkt utanför dörren. Byn påminner lite mer om alperna och det finns gatulyktor i vissa backar för de som åker hem efter krogen. Trots att det endast finns en huvudbar som man går till så hade jag gärna gjort en säsong i Big White om jag hade haft ett andra visa. 
 
 
 
Marmot Baisin Jasper ligger i Jasper nationalpark så det är ett vackert område med mycket djurliv och glaciärer. Jag kom aldrig till Jasper även om jag verkligen ville åka dit. Berget har sex sittliftar och har en hel del branta områden. Utelivet vet jag ingenting om. 
 
Fernie the largest alpine bowl skiing in the Canadian Rockies. Jag kom heller aldrig till Fernie vilket gör mig lite ledsen när jag tänker på det. Oj vad mycket jag hört om Fernie. Så mycket snö och otroliga pudermöjligheter. De har sju sittliftar och två släpliftar. Det finns ett litet utbud av barer vad jag har läst. Jag kan tänka mig att det finns gott om Skandinaver då Fernie är ganska omtalat.
 
Panorama har jag hört en del om, mer info kommer. Det finns sex liftar och en gondol. Vad jag fått höra så är det en hel del tighta träd men bra offpiståkning på baksidan. Det finns en park. 
 
Whitewater är en liten skidort med endast tre liftar och backarna kan bli lite tjatiga om det inte kommit nysnö. Men de brukar ha runt 12 meter snö varje säsong och det är inte lika känt som andra skidorter runt om Kanada så man får berget för sig själv. 
 
Whistler Blackcomb är Kanadas största skidort med över 30 liftar. Det är känt för att snöa mycket och väldigt ofta. Snön sägs dock vara lite blötare där borta då det ligger närmre havet. Eftersom det är så stort och omtalat drar sig extremt mycket folk dit. Det har dessutom blivit ännu mer populärt efter OS. Så vill man festa och åka bra puder tillsammans med resten av världen och hela Sverige ska man helt klart åka dit. Man hör ju mest gott om Whistler, men som sagt, för oss hade det nog varit för stort. Vi har fått höra att man måste gå upp klockan fem på morgonen efter ett dump för att stå i liftkö och endast lyckas få fresh tracks på första åket. Dessutom har vi hört att det är svårt att få jobb då alla söker sig dit och det är väldigt dyrt att leva där. 
  
 
Detta var alltså min lilla Kanada guide, och jag hoppas att ni fått lite tips och ideér. Eftersom jag inte varit på alla orter jag skrivit om, skulle kommentarer från er som faktiskt varit där uppskattas så kan jag uppdatera och ge en rättvis bedömning! Jag hör gärna både ris och ros så jag kan komplettera sidan så att jag når ut med riktig information. 
 
Hur som helst önskar jag alla er som ska iväg en underbar säsong och ett lycka till!
 
 
 

Packningstips i P5
2016-04-03  18:07:00

Get more visitors to your blog! Permalink  RESTIPS  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Jag snackade packningstips i P5 för några dagar sedan. Jag stod på tåget mot Hemsedal och här kommer ett annat tips som jag inte nämnde: stå inte i en mobilfri vagn när du blir intuervjuad av radio. Man blir inte så poppis då. Klicka på bilden för att komma till klippet. 
 
 

Om att packa inför resan i P5
2016-03-28  22:26:15

Get more visitors to your blog! Permalink  RESTIPS  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Är ni morgonpigga så kan ni slå på P5 imorgon kl 6.30 så kan ni lyssna på mina tips om att packa inför resan! Om ni inte får nog av att höra min röst på radio (haha) så kan ni ju lyssna på när jag morgonpratade om backpacking i P5 för några månader sedan, om ni inte redan gjort det! Klicka här
 
Här är en inte så morgonpigg tjej på öluff i Fiji 2011. Vid det laget var mina väskor väl använda och upp- och nedpackade hur många gånger som helst. 
 

Påminnelse inför resan
2015-08-25  20:51:00

Get more visitors to your blog! Permalink  RESTIPS  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Snart september! Det var den sommaren det. Jag hoppas att ni har gjort en massa härliga utlandsresor för här hemma i Sverige har det ju inte varit någon sommar. Jo nu, de senaste två veckorna. Så jag har faktiskt inte haft något emot att jag jobbat hela sommaren. Det känns som att det var en win-win och ta ledigt i vintras och dra iväg på långresa i Latinamerika istället. 
 
Jag märker här på bloggen att min backpackingguide om Australien brukar läsas varm i de här tiderna, efter sommaren - innan hösten, precis då det är poppis att dra iväg dit. Trots att den är flera år gammal vid det här laget så hjälper den många med tips, så himla kul! Tack för fina kommentarer!
 
Det drar även ihop sig inför vintersäsong och jag märker att några läsare ska bege sig till Kanada. Jag vill passa på att påminna er: glöm inte reseförsäkring!

Det är världens tråkigaste utgift, men kanske den viktigaste. Jag har haft använding av mina reseförsäkringar ett antal gånger faktiskt. Även om ingeting händer så är det väldigt skönt att känna tryggheten och vetskapen om att man är försäkrad. Och är man inte försäkrad, ja det är då det händer. Något som känns som att det blivit vanligare nu, eller så drabbar det bara mig och folk i min omgivning, så är det bagageförseningar. Det kan ju förstöra större delen av resan om man måste spendera sin första tid utomlands inne i ett köpcentrum för att köpa tanborste och underkläder. Mitt bagage blev försenat för något år sedan, syrrans bagage försvann när hon åkte till Kanada och verkade aldrig vilja komma fram. Tillsut hittade de väskan, då hade det nog gått mer än en vecka. Tur att hon hade reseförsäkring. Brorsans bagage blev också försenat när vi var i Pananma i vintras och hade tight schema och skulle hoppa på en buss nästa dag. En kollegas bagage försvann och kom tillbaka lagom till att de kommit hem från semestern igen. 
 
Man kan ju råka hoppa på en segelbåt som läcker med en kapten som inte kan segla och bli strandsatt ute på havet, då är det ganska skönt att man har en försärking. En VHS hade också varit skönt att ha i ett sånt läge.. (Läs om vår seglats till "the-never-ever-go-there-province vid gränsen Colombia/Panama)
 
Kort och gott, se till att ha en bra reseförsäkring. Jag brukar oftast teckna med Länsförsäkringar, för jag tycker de är bäst och billigast. Nu har de börjat sammarbeta med Wasa Kredit, och de lanserade nyligen en reseförsäkring som ingår om man skaffar kreditkort hos dem. Läs mer här!
 

 
 

Visumen för Kanada 2015 är slut! Men...
2015-08-24  23:29:00

Get more visitors to your blog! Permalink  RESTIPS  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Nu är visumen för vintersäsongen 2015 i Kanada slut! Men det finns ett sätt att ställa sig i kö, såg jag nu på GoXplores hemsida. Klicka på bilden för att läsa mer eller klicka HÄR.
 
 
 
 
 

Bloggtips för oss res-tokiga!
2015-06-24  22:40:00

Get more visitors to your blog! Permalink  RESTIPS  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Emelie och Peter som jag fotade för ett tag sedan ska snart iväg på ett riktigt äventyr. De ska resa till jordens alla hörn och jag ser fram emot att se var de hamnar! De har sagt upp sig från jobben, sålt bilarna och hyrt ut lägenheten. Galet men helt rätt!  
 
Just nu håller de på och förbereder sig för resan, vilket innebär en hel del jobb och planering. Gå in och kika och få en massa tips, och följ deras resa, som pågår under en oviss framtid! De bloggar på Mygate Magazine HÄR.
 
 

Central America
2015-04-07  21:10:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Bättre sent än aldrig! Här är den sista filmen från vår resa. Panama blev en egen film men denna är från Costa Rica upp till Mexico. Enjoy! 
 

Central America from Emelie Persson on Vimeo.


Gästbloggsinlägg
2015-03-07  10:23:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
In och läs mitt gästbloggsinlägg om Colombia på Travellink.se här. Colombia var vårt favoritland under resan och där kan ni läsa varför. 
 
 
 
 

South vs Central
2015-02-22  17:40:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
 
 
 

Sammanfattning av resan i Latinamerika
2015-02-22  16:04:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Nu har jag sammanställt vår ekonomi under resan. Jag hade så sjukt dålig koll på hur mycket vi gjorde av med under vår backpackingresa i Australien för några år sedan, så jag ville ha bättre koll denna gång.
 
Vill du ha hjälp med din resa eller vill du volontärjobba med människor eller djur så kan jag rekommendera GoExplore. De har program i Argentina, Costa Rica och två program i Ecuador, ett där du hjälper till att forska om knölvalar och ett där du får möjligheten att uppleva det djurrika Galapagos. (Adlinks)
 
Vi bodde oftast så billigt som möjligt, i de största dorm som hostelena hade. Vi gjorde alla aktiviteter som vi ville - åkte på turer, dök, surfade, cyklade downhill, åkte sandboarding, snorklade och så vidare. Vi åt väldigt mycket ute. Eftersom man åker till nya ställen så ofta under så kort tid så ville vi gärna gå ut och äta för att uppleva platserna. Vi ville helst inte spendera tid på hostelet när vi kunde gå ut och testa på olika kulturers mat. Hade vi lagat mer egen mat hade vi såklart kunnat hålla vår budget lägre. Vi festade i snitt två gånger i veckan och vi shoppade en del men inte jätte mycket. Bolivia och Guatemala var de absolut billigaste länderna, det var riktigt, riktigt billigt. Annars upplevede vi det inte jättebilligt, även om de flesta priser oftast går att halvera med svenska priser. I början av resan var vi duktiga på att hålla i våra pengar. Vi jämförde noga olika turer och tog alltid lokalbussen istället för taxi. I slutet på resan blev vi lite latare och det blev mycket mer taxi åkande. Men det var mycket lättare att ta sig runt i Sydamerika än i Centralamerika, även om vi ville ta buss så var det många gånger vi var tvugna att ta taxi.
 
Adlink
 
 
 
 
Total kostnad
 
för resa tur/retur Stockholm - Bolivia - Mexico på 3,5 månad med en mellanlåg budget:
 
65 000 kr
 
 
 
Kostnader innan resan 14 800 kr:
 
Vaccin: Gula febern, hepatit B, kolera/ETEC, tyfoid: 15% studentrabatt: 1358 kr. (Hepatit A behövs såklart, men det hade jag redan) Hebatit B spruta nummer två: 280 kr
 
Flyg: från Stockholm till Santa Cruz i Bolivia: 6 372 kr med Condor, Skyscanner. Retur från Cancún, Mexico: 3 600 kr med Momondos mobilapp. Billigast flyg till och från Syd - och Centralamerika från Sverige brukar vara till Rio de Janeiro eller Cancún. Ju högre upp i bergen flygplatserna ligger desto dyrare är biljetterna, av någon anledning. Så det var mycket dyrare att flyga till La Paz än Santa Cruz till exempel. Vi märkte att det gick att hitta billigare priser via mobilapparna. Som om de billiga biljetterna försvann på hemsidorna om man var inne och tittade runt, men de fanns kvar på apparna.
 
Apoteket: Malariatabletter 100 kr för recept och cirka 600 kr för tabletter för en vecka. Skaffa även höjdsjuketabletter, man vill inte få höjdsjuka! Vätsketabletter är också att rekommendera, speciellt när man befinner sig på höga höjder eller blir magsjuk.
 
Guidebok: Lonely Planet South America: 330 kr
 
Försäkring: Länsförsäkringar med skydd för egendom upp till 70 000 kr, 2172 kr.
 
Adlink
 
  
 
Kostnader under resan 50 000 kr:
 
Under resans gång från oktober till januari gjorde vi av med cirka 50 000 kr på 110 dagar (3,5 månad). I den siffran ingår allt som pengar gick till under resan: alla slags aktiviteter från att hyra snorkel till att ta privatlektioner för kitesurfing, fest, boende, mat, bussresor shopping. I genomsnitt gjorde vi alltså av med lite mindre än 500 kr om dagen - runt 14 000 kr i månaden. Innan vi reste hade vi läst att man kunde leva på 10 000 kr i månden, men vi märkte snabbt att vår budget fick ligga på runt 12 000 kr i månden. I Sydamerika var det billigt, där kunde man hålla sin budget på under 12 000 kr, men ju längre norr vi kom desto dyrare blev det (förutom Guatemala). Bussresorna blev riktigt dyra i Centralamerika och även att bo på hostel. Dessutom blev det högsäsong under tiden vi var i Centralamerika och då höjdes priserna på boenden och aktiviteter.
 
 
 
Packlista
 
- Pass och Gula febern: Vi behövde aldrig visa vår Gula febern, men det var andra som var tvugna att göra det. Ha det alltid med i passet. Se till så att passet gäller 6 månader efter att du rest in i det sista landet. För mig var det precis på håret, jag hade inte kunnat resa längre utan ett nytt pass.
 
- Visum: Man får vistas i ett land i 3 månader utan att söka om visum. Nicaragua, Honduras, El Salvador och Guatemala har något slags sammarbete där man endast får en stämpel för alla de länderna. Då får man bara vistas 3 månader sammanlagt där, detta bör läsas på mer om ifall man vill veta mer, jag har inte så bra koll faktiskt. Vi läste om att man måste ha en utresa ur varje land för att få komma in, men det var aldrig någon som bad om det. Förutom i Panama, men där kan man skriva ut en reservation på en biljett som man inte har betalat för.
 
- Hänglås: Det finns skåp på nästan alla hostel, men du måste ha ditt eget lås. Ibland kan du låsa in hela väskan, ibland bara värdesaker.
 
- Plånbok: Skippa sådana där säkra magväskor, ha en smidig plånbok istället. Vi hade en liten typ korthållare med dragkedja som bara har plats för något bankomatkort och kontanter. På den hade vi en liten karbinhake, och på så sätt satt plånboken alltid fast i oss. Man kan sätta fast den i BHn, i hällarna på byxorna eller till och med i trosorna. Ingen kommer att ta den och det känns mycket mindre bökigt och mindre "hemligt" när man ska ta fram sina pengar.
 
- Bankomatkort: Icabanken tar ingen avgift när man tar ut pengar ur bankomater. Mycket bra!
 
- Förlängsningssladd: Används varje dag! Uttagen på hostel har en tendens att alltid vara upptagna, men har du hittat ett ledigt så har du vipps tre tack vare sladden, och dessutom gör den så att du kan ha telefonen vid sängen om uttaget sitter långt bort.
 
- Kamera: Skaffa dig en GoPro, du kommer inte ångra dig! Du slipper fråga andra om att ta kort på dig själv plus att dina selfies blir så mycket coolare. Dessutom kan du ha den i vatten till exempel om du dyker. Dock är den ingen bra landskapskamera/kvällskamera, så en kompletteringskamera kan vara bra att ha. (OBS! Se till att tvätta den vita listen på huset ofta. Samlas det sand där kommer huset att läcka) En kompakt systemkamera skulle jag rekommendera, liten och smidig men tar grymma bilder i klass med riktiga systemkameror.
 
- "Dykarväska": En vattentät lite väska är perfekt att ha till kameran och telefonen när det regnar men man ändå vill ha med sig sina grejer.
 
- Laptop: Det finns wifi på de flesta hostel, så vill man slippa spendera tid och pengar på internetcafeér är det ett bra alternativ. Dessutom är det guld att man kan förvara sina bilder och tömma sitt minneskort ofta och det är smidigt att lägga upp sina bilder på nätet (ha även en extern hårdisk för förvaring!)
 
- Myggnät: Det ingår oftast inte, så blir man väldigt myggäten kan det vara skönt. Jag körde utan och klarade mig bra, men syrran använde ett.
 
- Solkräm: Det finns väldigt många konstiga solkrämer där borta, jag ångrar att vi inte hade det med oss. Det tog lång tid innan vi tillslut lyckades hitta någon vi gillade. Desstuom var det svårt att hitta något som var under spf 50.
 
- Sidenbadlakan: Tar ingen plats och torkar snabbt!
 
- Vattenflaska med reningsfilter: Det är väldigt få ställen där man kan dricka kranvattnet, så en flaska med ett reningsystem är super så slipper du köpa vattenflaskor hela tiden.
 
- Lonely Planet: Du överlever inte utan denna rese-bibel. Vi köpte en för Sydamerika och bytte sedan ut den på ett hostel till en för Centralamerika.
 
- Spanskt lexikon och Duolingo Appen: Tips: gå någon form av spanska kurs innan du åker om du aldrig någonsin läst spanska. Kan du inte spanska (främst i Sydamerika, Central var bättre på engelska) så får du ta dig fram på teckenspråk. Kör Duolingo på telefonen varje dag så kommer du bli lite bättre under tiden. Det är faktiskt ett ganska kul sätt att lära sig på.
 
- Reselakan: Behövs aldrig.
 
- Regnjacka: Nja, vi klarade oss utan. Det räcker med en poncho.
 
- Spetstrosor: De går sönder efter en tvätt i deras mördar-tvättmaskiner och konstiga tvättmedel. Trosorna kommer ramla av dig i småbitar.
 
 
  
Kläder
 
Latinamerika. Exotiskt och varmt tänker man. Nej, nej, nej. Det är väldigt kuperat i dessa länder vilket betyder att många av städerna befinner sig på extrema höjder, 3000-4000 möh. Där är det KALLT!!! Oavsett årstid. Dessutom gillar de att överösa med AC på bussarna så lokalbefolkningen sitter i stora dunjackor och mössor även om det är 30 grader ute. Glöm inte att ta med varma kläder säger jag bara! Ta inte med dyra kläder som du räknar med att ha när du kommer hem. Kläder går sönder under avnändning eller under tvätt. Det blir stora hål i dem och vita kläder blir grovt missfärgade. De blir dessutom slappa och stora för all fukt.
 
- Dunjacka: En liten tunn räcker som går att rulla ihop så att den inte tar någon plats.
 
- Mössa, vantar, halsduk: Väääligt skönt om du befinner dig på ett blåsigt berg uppe på 5000 möh.
 
- Byxor: Jag hade ett par jeanslegging som tar minimal plats, ett par svarta leggings och ett par typ harembyxor. Jeansen användes ofta, under dagtid samt på fest när vi var på kalla platser. Kanske skulle man ha haft två par. Harembyxorna är super att resa med, och leggingsen är sköna att ha som underställ. Och shorts såklart, jag hade flera stycken.
 
- Toppar: Försök hitta ett snyggt linne i Sydamerika. Det går inte. Linnen existerar inte ens där. Ha med dig ett gäng och räkna inte med någon shopping.
 
- Strumpor och ett par sockor: Ibland sov jag i mina sockor. Under varenda bussresa hade jag strumpr, och de hade en tendens att försvinna.
 
- Bikini och trosor: Det är svårt att hitta bra trosor, så se till att ha med dig tillräckligt. Eller gillar man stringtrosor finns ett stort utbud. Bikinis var det svårt att hitta. Antingen var de riktigt fula och satt dåligt, eller så var de skitsnygga men überdyra.
 
- Skor: Flipflop och träningsskor är ett måste. Dessutom hade jag ett par converse eftersom man kanske inte vill gå ut i vare sig flip flop med strumpor i eller träningsskor uppe på höjderna. Jag hade även ett par Toms som användes väl.
 
- Tröjor: En tjocktröja kommer du leva i. Du kommer aldrig vilja se den när du kommer hem. En finare tröja som du kan ha när du går ut.
 
Efter den här packlistan låter det väl som att du ska åka till kylan. Ja, men det är faktiskt så. Men det är också stört varmt! Allt beror på höjden. Ena dagen kommer du klaga på värmen och sen helt plötsligt när du kliver av bussen kommer du frysa ihjäl utan att du hade någon som helst aning.
 
Här finns en annan sida som har packlistor för alla möjliga platser
 
Jag hoppas att detta gjorde er lite klokare! Ha en toppen resa!
 
 

So many amazing memories
2015-01-28  01:27:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
Snip snap snut så var sagan slut. 3,5 månader senare och 10 länder rikare. Så många nya upplevelser och lika många nya vänner. Jag kan bara säga wow - vilken resa. Det är en sådan resa som var hur underbar som helst, men den kommer växa sig ännu större ju längre tiden går och ju djupare den får sjunka in. Intryck, kulturer, upplevelser, kaosartade situationer, vackra platser, underbara människor. Så många minnen som kommer att följa med oss livet ut, och så många bilder som jag borde printa ut! Över 1100 bilder har jag lagt ut på bloggen, och det är bara en bråkdel av alla bilder som tagits. 
 
En resa tillsammans med mina bästa vän, enda syster och värsta fiende. Vi har haft våra sämre dagar och varit riktigt elaka mot varandra - för vi är systrar och inget elakt ord kan splittra oss. Efter de mindre bra dagarna har vi haft de absolut bästa dagarna, för trots att vi är extremt olika så känner vi varandra bättre än vi känner oss själva, och vi vet kanske för väl vad den andra vill. Vi har hanterat jobbiga situationer på bästa sätt, vi har lyckats ha skyddsänglar efter oss och vi har haft en helt fantastisk resa. Nu ska jag gå in i min post-vacation-depression och gråta lite för att allt det där underbara är slut, och försöka gå in i verkligheten igen och leva som en normal människa. 
 
Jag har tagit den skönaste duschen på 3,5 månader - en dusch med varmvatten. Majoriteten av alla hostel vi har bott på har inte haft varmvatten, och många hostel uppe på höjderna (där det är kallt) har haft kall-duschar utomhus. Det blir svårt att vänja sig vid att slänga toalettpapper i toaletten igen. Börja äta hemlagad mat och inte spendera frukost, lunch och middag på restaurang. Sluta äta hamburgare, pizza, tacos, pommes, toastmackor med sylt och framför allt amerikanska pannkakor med syrup. Eller glass och kakor. Använda kläder utan hål i, börja ha BH istället för bikini. Sanera min backpack från kackerlackor och bedbugs. Slippa ha kliande myggbett. Sluta tro att man ska bli rånad varje sekund av dygnet, sluta vira väskan runt benen när man sitter ned, och sluta tro att man ska bli kidnappad om man åker fel taxi. Inte ha plånboken innanför trosorna igen för att den ska förvaras säkert. Jo, det finns väl en del saker som gör att det är skönt att vara hemma igen faktiskt. Bara det inte var så himla slaskigt........
 
Tack till alla vi mött under resans gång som har gjort detta till en oförglömlig upplevelse!!!
 
 
10 countries (uups I forgot El Salvador). 1, Bolivia. 2, Peru. 3, Ecuador. 4, Colombia. 5, Panama. 6, Costa Rica. 7, Nicaragua. 8, Guatemala. 9, Mexico
 
The journey from Bolivia up to Mexico
 

// The End. 3.5 months later and 10 countries richer. So many new experiences and just as many new friends. I can only say wow - what a journey. So many memories that will be with us for our entire life. 
 
A trip with my best friend, my only sister and my worst enemy. We have had our bad days and been really mean to each other - because we are sisters and no nasty words can divide us. After the less good days we have had the absolute best days, because even though we are extremely different, we know each other better than we know ourselves, and we know perhaps too well what the other person wants. We have handled difficult situations in the best way, we have managed to have guardian angels behind us and we have had a fantastic trip. Now I'll go into my post-vacation depression and cry a bit that all of this is finished, and I will try to go get back to the real world again and live like a normal person.
 
I have taken the best shower in 3.5 months - a hot shower. The majority of all hostel we have stayed in have not had hot water, and many hostels on the altitudes (where it is cold) have had cold showers outdoors. It will be hard to get used to throw the toilet paper in the toilet again. To start eating homemade food and not spend breakfast, lunch and dinner at restaurants. Stop eating hamburgers, pizza, tacos, fries, toast sandwiches with jam and especially American pancakes with syrup. Or ice cream and cakes. Using clothes without holes, start having a bra instead of bikini. Sanitate  my backpack from cockroaches and bedbugs. Avoid having itchy mosquito bites. Stop believing that you'll get mugged every second of the day, stop wrap your bag around your legs when sitting down, and stop believing that you will be kidnapped if you choose the wrong taxi. And not having to put the wallet inside your panties to keep it safe. Well, there might bel some things that makes it feel nice to be back home again, actually. Only the weather wasn't this slushy........ 

 

Thanks to everyone we've met along the way who have made this an unforgettable experience!!!

BOLIVIA
 
- Went to the silver mines in Potosi
 
- Checked out the worlds largest salt desert in Salar de Uyuni
 
- Spotted flamingos in the highlands of Bolivia around the volcanos
 
- Smelled the sulfur/rutten eggs from the geysers at 5000 meters above sea level
 
- Swam with Caimans, pink dolphins and phiranas in the Amazon
 
- Almost fell over the edge at the worlds most dangerous road in La Paz
 
PERU
 
- Checked out the lost city of the Inkas - Machu Picchu
 
- Sandboarded down the sand dunes at the oasis of Huacachina
 
- Partied every night at this "Paradise Hotel" hostel in Máncora
 
- Got chased by enormous Galapagos turtles
 
- Kite surfed and almost drowned
 
ECUADOR
 
- Had way too many drinks at this crazy party street called Calle de los cockteles (Cocktail street) in Montañita
 
- Hung out with awesome locals in the town of party, surf and rasta
 
- Went to a mini Galapagos island because we couldn't afford the real one
 
- Visited the biggest outdoor market in South America - Otavalo
 
- Strolled around the streets in the old town of Quito - another world heritage site 
 
COLOMBIA
 
- Stayed in a cowboy town in the mountains of Salento
 
- Learned how to make coffee in the cloudforests
 
- Enjoyed the colours of Medellin and drank Cocaine shots
 
- Spotted Medellin by the skytrain and the gondolas
 
- Looked at many cool doors in the old town of Cartagena
 
- Floated around in a mud volcano and looked like freaks
 
- Found a new favorite sport - stand up paddle boarding
 
- Went diving with octopuses
 
 - Hiked through a rainforest with mud up to our knees to see South Americas best beaches
 
- Went horsebackriding in the jungle
 
- Cooled off in the waterfalls of Minca
 
- Went sailing outside of Cartagena and drunk beers in coconuts
 
PANAMA
 
- Sailed from Colombia to Panama but the boat broke down
 
- Was stranded in a village of a "don't-ever-go-there" province
 
- Were rescued by this legend
 
- Enjoyed one night in the paradise of San Blas and ate lobster
 
- Visited the canal that unlocked the world - Panama Channel
 
COSTA RICA
 
- Acted Santa and gave christmas gifts to poor kids
 
 - Snokeled under docks at Bocas del Toro
 
- Learned how to make chocolate from scratch
 
COSTA RICA
 
- Went surfing with rastamon dudes
 
- Spotted animals from the rainforest in a rescue center
 
- Enjoyed the beaches of the Carribean
 
- Came across a lot of wildlife in the rainforest 
 
- Jumped from 10 meter waterfalls (okey, not me...)
 
- Surfed until my face fell off
 
NICARAGUA
 
- Had the best daydrinking-day around different pools in San Juan del Sur
 
- Almost killed ourself going down 55 kph down a volcano
 
EL SALVADOR
 
- Sweated away in El Tunco 
 
NICARAGUA
 
- Saw the most beautiful waterfall
 
- Went tubing down a turquoise river
 
- Swam through a cave with candle lights
 
- Played around in bubbles in clear blue waters
 
- Scootered around Isla Cotzumel
 
- Enjoyed the beautiful beaches of Cancun
 
AND we have learned a lot of spanish. Especially all different words you can call a girl you've never met before:
 
MARVILLOSA, HERMOSA, PRECIOSA, BELLA, LINDA, BONITA, GUAPA, AGRADABLE, AMABLE, ASOMBROSO, CHEVERE, INCREIBLE, MAGNIFICA, AMADO, AMOR, TE AMO, QUIERES SER MI NOVIA, AMOR A PRIMERA VISTA, BESAME....... 
 
And another word you will hear all the time and everywhere is: Peligroso - dangerous. It's peligroso to walk there, it's peligroso to carry your camera like that, it's peligroso to do this and that, it's peligroso to wait for the bus, it's peligroso to go on the bus... But we never experienced anything very peligroso.
 
América latina, te amo!
 

Panama the movie
2015-01-11  17:20:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Latin America  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
  

Traveling in Colombia
2014-12-29  04:37:00

Get more visitors to your blog! Permalink  Colombia  Trackbacks ()   Follow on Bloglovin     
19 days spent in Colombia, a total of 405 SEK a day with all the activities listed belo with food and drinks. We are still on the budget, even though it gets more expensive the more north we go. We had to stay at some hotels a couple of times, instead of hostels, because we arrived at night and were recommended to check in at closest place. 
 
Colombia, the best country so far! Higlights: Medellin and Taganga. Skip: Santa Marta, just go straight to Taganga instead. Don't miss Cocora Valley in Salento (as we did), it's supposed to be beatiful! If you know your route in advance, check the flights. They are as much as the buses but takes less than an hour. 
 
 
1 000 COP is $0,42 or 3,33 SEK today. 
 
- Hotel in Ipiales: 15 000 COP/person for a private room
- Supertaxi from Ipiales to Cali: 35 000 COP
- Hotel in Cali: 23 500 COP/person in a private room
- Bus from Cali to Armenia: 20 000 COP
- Bus from Armenia to Salento: 1 900 COP (x2)
- Hostel in Salento, La Casona, 5 bed dorm: 17 000 COP
- Coffee tour in Salento: 8 000 COP + hitch hiking back to town for 2000 COP
- Bus from Armenia to Medellin: 35 000 COP
- Hostel in Medellin, Casa de Kiwi: 24 000 COP 4 bed dorm
- Traintickets one way in Medellin: 1 900 COP
- Bus from Medellin to Cartagena: 105 000 COP
- Hostel in Cartagena, Casa Viena: 15 000 COP (shared bed in a 4 bed dorm)
- Mud vulcano tour: 45 000 COP
- Bus from Cartagena to Santa Marta: 42 000 COP (there is cheeper options though, but we were lazy)
- Hostel in Santa Marta, Casa Familiar: 16 000 COP
- Bus from Santa Marta to Taganga: 1 500 COP
- Hostel in Taganga, Casa de Felipe: 19 000 for 8 bed dorm. (great hostel with awesome steak)
- 2 Fun dives, Oceano Scuba: 130 000 COP/Discovering Scuba (without certificate) 190 000 COP
- Stand up paddle board: 25 000 COP/hour
- Partybus: 35 000 COP
- Bus from Santa Marta to Tayrona: 6000 COP
- Entrance for Tayrona National Park: 38 000 COP
- Sleeping in a hammock at Don Pedro: 12 000 COP
- Horsebackriding 2 hours: 30 000 COP
- Bus from the stable to the entrance of the park: 3 000 COP
- Bus from Santa Marta to Minca: 7 000 COP
- Hostel in Minca, Casa Loma: 22 000 COP
- Entrance for a waterfall in Minca: 3 000 COP
- Bus from Santa Marta to Cartagena 20 000 COP + taxi from busterminal 15 000 COP
- Partyboat in Cartagena: 80 000 COP
 

Tidigare inlägg
I have moved! Check out my new site at Emelie's Travels.
Home

Welcome to my blog! I'm writing mostly in Swedish, but feel free to use the google translation tool to read it in your language.
Alberta, Canada
Stockholm, Sweden
Follow on Bloglovin




Are you interested in my photos? Please visit mostphotos.com/emelaia for more information.


My photography interest started in 2012 when I did my snowseason in Canada. I bought my first DSLR in December 2013 and since then I've been practicing on my own, always trying new things and ame for getting better photos.
- Nikon D610
- Panasonic Lumix DMC GX1
- GoPro Hero3+ Black Edition



Emelie Persson
Stockholm, Sweden



Instagram @emelaias


In this blog I'm writing about my life as a backpacker and a seasonal worker. I've been traveling the past five years and just can't stop. I'm simply too dependent and the grass is always greener on the other side they say... I hope to inspire and help other Travellers by sharing my experiences through this blog. If there's any questions, don't hesitate to write a comment or contact my mail. And remember, a little comment will inspire me to write more often!


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...