Emelies Travels

Nu sitter jag och Emma i Strasbourg. Hur vi hamnade här? Det är en lång historia. Efter en vecka i Barcelona var det dags för oss att börja ta oss hemåt, pengarna bara flög ifrån oss. Så vi hade sett fram emot en spännande resa till flygplatsen och hitta en billig biljett. Många vi pratat med har sagt att man kan hitta superbilliga biljetter om man lyckas få de allra sista på flygplatsen, om någon tex missat planet osv. Jättespännande att inte veta heller, tyckte vi, så självklart skulle vi testa detta.

Supergenierna Emelie och Emma planerade en sista dag på stranden, en torsdag, och sedan åka till flygplatsen. Vi hittade några holländare som vi delade taxi med, och vi var väl framme vid 7 tiden på kvällen. Mycket smart av oss, med tanke på att det är början på augusti, alltså högsäsong, det är helg och självklart är ju alla flyg fullbokade. Eller svindyra. Och med svindyr menar jag att den billigaste biljetten till Stockholm kostade 1000 Euro per person, alltså över 10 000 svenska kronor. Jo men visst, det har man väl råd med?? Äsch tänkte vi till en början, man kan ju alltid hitta nått, om man verkligen försöker. Sedan ska man också ha i tanken att vi var i Spanien, och spanjorer är inte direkt serviceinriktade eller medmänskliga, om de ens kan förstå ett ord engelska. "I do not help you with your problems if you don´t have the money" var en av alla kommentarer vi fick. Fortfarande med en gnutta hopp i kroppen hittade vi ett gömställe att sova på under natten, för att fortsätta söka efter den billiga resan hem när alla biljettförsäljare hade öppnat igen morgonen därpå. Men vi fick inga bättre napp dagen efter. Våra humör gick åt skyarna och paniken började växa. Det billigaste vi kunde hitta var ett flyg ett dygn senare till Oslo, för ca 400 Euro per person, men vi visste inte hur vi skulle ta oss ifrån Oslo eller vad det skulle kosta. Det helt sjuka är att jag har tittat på biljetter till Thailand i september, och då kan jag få tur/retur för 4500 svenska kronor. Så att lägga samma pengar på en enkelresa hem från Barcelona kändes inte som det allra roligaste.

Som tur var höll Emma ändå uppe hoppet i sista stund, så vi tog oss i kragen och åkte tillbaka in till Barcelona till tågstationen för att se vad det kostade att åka tåg. Något som jag egentligen inte var sådär superintresserad av, med tanke på den kaotisk artade tågresan från Rom med klassen för ca 3 år sedan. Då svor jag att jag aldrig skulle åka tåg från Europa hem någonsin igen. Men, nu sitter jag här, i Frankrike och vi har missat vårat nästa tåg.

Det började med att vi fick en supersmart biljett, som man får åka i hela Europa i 10 dagar för bara 159 Euro. Men då kunde det tillkomma några reservationer på tågen, men i Barcelona sa de att reservationerna skulle vi boka när vi kom fram till Cebere i Frankrike. Så vi satte oss på tåget, trötta som aldrig förr och längtade efter att få byta till tåget som skulle gå hela natten upp till Strasbourg för att få lite sömn. Väl framme i Cebere fick vi reda på att tåget var fullt, och nästa gick inte förrän nästa dag. Paniken bara skrek i våra ansikten, det enda jag såg var den här lilla, äckliga knarkhålan till tågstation mitt i ödemarken som vi skulle vara tvungna att övernatta på. Det här var bara inte möjligt. Som tur var fick vi till slut hoppa på tåget, men vi hade inga egna platser. Så i 14 timmar har vi gått från ledig stol till en annan, till att sova i bagageutrymmet, på golvet, till att hitta en ledig 1 klass hytt med sängar, dock rädda för att bli tagna av kontrollanten. Dessutom, av en ren slump skulle jag vid ett stopp, kolla till att vårt bagage när vi låg i hytten, så att de inte hade fått fötter och sprungit iväg. Plötsligt kom en konduktör fram och frågade argt vart jag var påväg, och jag svarade att jag skulle på toan, livrädd att han skulle upptäcka Emma som låg kvar i 1 klass hytten. Men han undrade vart jag skulle av, för att vagnen vi var på skulle de lämna på stationen medan resten av halva tåget skulle fortsätta. Fatta vilken tur att jag just då råkade gå förbi honom, annars hade vi ju vaknat upp mitt i ingenstans.

De 14 timmarna skulle egentligen bara vara 12, men mitt under resan stannade tåget i 2 timmar pga en olycka. Ett annat tåg hade kört in i en bil och polisen var ute på spåret och letade efter kropparna. Därför sitter vi nu här och har missat vårt andra tåg. Men vi har fått en ny resplan så vi kommer nog hem så småningom. När tåget väl började åka såg vi olyckan, och poliserna hade tänt ljus vid en plats. Fy fan så himla hemskt! Nu ska vi snart hoppa på vårt nästa tåg.

Jag säger bara en sak. Det var första och sista gången jag åkte till en flygplats för att hitta en billig biljett. Det värsta av allt var att vi kollade online några dagar innan och hittade biljetter för 150 euro, men vi bokade dem aldrig eftersom vi trodde att vi skulle komma ännu billigare undan. Jaja, det man inte vet får man väl ta reda på, och nu vet vi.

Nu sitter vi på båten till Barcelona, ett par dagar senare än vad vi hade räknat med. Men vi hann med mycket kul i Magaluf den sista tiden! Vi har varit på den superstora nattklubben BCM på skum- och vatten party. Superkul! Vi har också hängt med ett par Stockholmare den sista veckan, Sebbe och Pontus.

För några dagar sedan skulle jag och Emma åka partybåt. Vi var supertaggade och började gå ner mot båten i god tid. Men så såg vi att den hade börjat åka redan, och vi fick panik och började springa. När vi kom fram var det för sent, båten var långt från hamnen. Men där var också en lite mindre båt som välkomnade oss, tittade på bijetten och sa att det var denna båt vi hade bokat, alltså relax båten. NEEEEJ tyckte vi, vafan  vi ville ju parta gärnet och inte åka nån himla relaxing båt som bara bastod av typ 10 andra brudar och någon kille. Aja, det var väl bara att göra det bästa av situationen och åka med, vi fick väl skapa oss en egen partybåt. Vi seglade bort till en liten vik där vi fick god mat och det blev även lite snorkling. Fri dricka hela dagen, så jag och Emma kom i bra stämning. Vi blev bra polare med kaptenen och hans besättning, och när det var dags att gå av protesterade jag och Emma. Vi ville ju åka mer! Så gubbarna tog med oss en timme extra bort till Palma. Vi hade båten för oss själva, seglade lite och hällde upp drinkar. Nice! Väl framme i Palma hade vi kanske inte riktigt tänkt ut vad det var vi hade gjort, för vi hade inga pengar med oss så vi kunde ta oss tillbaka till Magaluf igen. Hur som helst lyckades vi hitta en taxi som kunde köra oss till dörren så vi kunde hämta pengar där. Sedan drog vi vidrare ner till stranden och skulle ragga folk. Emma hittade två killar med en fotboll s¨å hon var lycklig. Sedan badade vi med dem, och vi fick reda på att de jobbade som strippor. Men man ska väl inte tro på saker som man inte har sett? Killarna skulle självklart bevisa för oss att de var de bästa stripporna, så de körde igång. Emma fick sig en riktigt intim show, hon fick sig en manlig lapdance eller vad det nu kallas. Hahaha helt sjukt, mitt på blanka dagen. Tillslut fick det vara nogså vi gick hem och sov en siesta innan det var dags för party igen.

Sista kvällen hade vi en kanonfylla, typiskt.Det var riktigt kämpigt att ta sig till Palma för att sitta 8 timmar på en båt. Men det har varit jäkligt nice det också, för vi har sett jätte mycket delfiner och massa andra konstiga fiskar. Vi såg till och med en bläckfiskliknande sak. Däremot är systemet på den här båten helt jävla sjukt. Man ska köpa en biljett ur en automat för varje gång man ska dricka eller äta, sedan lämna in biljetten i kassan för att få sin beställning. Finns det någon som kan berätta för mig vad vittsen är, för jag kan ialla fall inte se någon poäng i det.Det blir långa köer vid automaten, folk förstår sig inte på den, man måste ända växla pengarna i kassan för att kunna använda den, personalen får 0 kr i dricks osv... snart är vi framme i Barcelona och vi får väl se om vi hittar nån stans att bo!

Nu sitter jag på Wellington´s, Emmas jobb. Jag har fått ledigt för kvällen och det är riktigt nice! Imorgon ska jag börja jobba klockan 20 så äntligen kan man få något gjort. Vi tänkte dra till Palma. Nu har jag fått dricks och lön så nu börjar det rulla på igen.

De senaste dagarna har bestått mest av jobb, nu har jag redan jobbat en vecka. Och jag kan lugnt säga att det är ganska speciellt att jobba för både spanjorer och engelsmän. Ägaren, Pepe, är jätte gullig men det blir lätt kommunikationssvårigheter och han lyssnar inte på vad jag säger. Allt jag gör är fel, allt ska göras på det sättet han gör. Hur jag sopar, hur jag häller upp öl, hur jag bär in glas, hur jag torkar av bardisken. Man får ha ett stort tålamod när man jobbar. Jag skulle aldrig kunna jobba som inkastare, det är hemskt. Men det måste jag göra nu på dagarna, jätte, jätte jobbigt. Inte alls min typ av grej. Men jag får försöka komma in i det... För så är livet här i Spanien.

Nu har vi hängt med två svenska killar som har varit en del på mitt jobb, Oskar och Alex från Stockholm. Jätte sjyssta killar, jag och Emma som har tröttnat på alla ytliga rasistiska svenskar som är här, men de här killarna är som oss. Vi har haft himla kul tillsammans. Häromkvällen satt vi på vår balkong och förfestade. Vi hade en boll, men den sprack efter ett tag och innehållet blev en jättekul "badmössa". Den hade ett ganska kul hål som passade perfekt för våra äckliga korvar som har legat i vår frys som inte fungerar. Självklart skulle vi ju sätta in en korv i det hålet. Och en till, och ytterligare en, och helt plötsligt hade vi korvar överallt. Och det ena ledde till det andra, så helt plötsligt tyckte vi att det var väldigt skojigt att kasta korvar på människorna som gick under balkongen. Vi hade jätte kul, tills en securita vakt kom och skällde ut oss. Ganska förståeligt. Två dagar senare, såg vi två poliser stå utanför vår balkong och stå och peka rakt på oss. Uuups... Poliserna kom upp till oss och sa åt oss att vi har kastat saker från vår balkong varje dag sedan vi flyttade in, vilket inte stämmer. Inte bra asså, nästa gång vi råkar ut för polisen, råkar vi ut för extrema böter, jisses.

Nu har Emelies mamma och syrra kommit hit, de ska bo hos oss en vecka. Det kan bli ganska trångt, vi får väl se hur det går...

Hahaha som sagt, jag sitter på Emmas jobb, och när Emma får tag i en fotboll så måste hon bolla med den. Nu hittade hon en boll och självklart blev detta underhållning. Hon började bolla och helt plötsligt ropade någon "PASS!" och Emma tänkte inte så långt utan passade bollen in i baren och krossade alla glas som kom i dens väg. Så jävla komiskt hahahaha!

Jag och Oskar


Oskar med korvhatten


Emma och Emelie på After Beach på Daquiri Palace