Glaciärvandring i Franz Josef2011-04-19 09:05:35
Vi bodde på ett hostel mitt i regnskogen i Franz Josef, mitt bland de istäckta bergen. Namnet Franz Josef kom till av att geologen Julius von Haast skulle hedra sitt land Österrike. Glaciären är 12 km lång och är en av de snabbast växande glaciärerna i världen och den växer så mycket som 1,5 meter om dagen. Självklart skulle vi upp på den här glaciären, men vi var lite besvikna eftersom att vädret inte var det allra bästa. Helt plötsligt, som om någon där uppe hörde våra önskningar, så öppnades himlen och vi hade en solig och klar dag framför oss. Hur lyckas vi ha sådan tur med vädret? Jag börjar bli lite rädd faktiskt… Vi vandrade upp för glaciären i våra boots med stora isdubbar och gick igenom smala gångar där man knappt fick plats och vi såg flera små isgrottor. Det var som att gå på ett ishotell (vad jag kan föreställa mig eftersom jag aldrig har varit på något) fast i naturlig skepnad. Vi kom halvvägs på glaciären och stannade för lunch. Att gå ända högst upp skulle ta runt 16 timmar enkel väg, och det skulle vara ganska farligt. Högst upp såg vi en isklippa som inte såg ut så mycket mer än en liten isklump, men tydligen var den lika hög som ett 6 vånings höghus, då förstår man hur långt bort det var. Efter lunchen började vi gå ner igen, och då gick vi igenom en stor svincool isgrotta. Ännu längre ned kom vi till en annan grotta, halvt klaustrofobisk. Den var så liten och trång att man knappt kom igenom den, riktigt coolt. Hela dagen var helt fantastisk med strålande väder, solen sken på isen som gnistrade mot den blåa himlen. Denna vandring var inte alls lika jobbig som vår vandring på Tongariro Crossing, trots att vi gick i 8 timmar nu också. Kanske tur det annars hade vi varit döda vid det här laget. Men vi var ändå tillräckligt möra för att den där 20 mans jacuzzin skulle sitta riktigt fint senare på kvällen!
