Emelies Travels

Efter Wellington drog vi upp tillbaka till Nationalparken I Tongariro, samma ställe där vi gick den enorma vandringen tidigare. Vi gillade stället så vi kände för att stanna två nätter extra, hostelet är supermysigt och lyxigt. Vi bodde på ett loft med Hanna och Sara, chillade runt och hade semester. På vår lediga dag bestämde vi oss för att gå en vandring till ett vattenfall, Tupapakurua Fall. Även detta var en lång och jobbig vandring, dock inte jämförbar med Tongariro Alpine Crossing men den tog oss ändå 5 timmar fram och tillbaka. Men när vi kom fram till vattenfallet var det väl värt mödan. Det var som att gå i en sagoskog eller Sagan om Ringen. Bäcken var täckt av knallgrön mossa och det var något mystiskt med platsen. Vi fick för oss att det fanns vildsvin där, för marken var väldigt uppbökad på vissa ställen. Här i Nya Zeeland har de inga farliga djur, vildsvinet är det farligaste tillsammans med Whitetail spindeln, det är de enda. Så det är lite annorlunda att gå vandringar i Nya Zeeland jämfört med Australien, man slipper oroa sig för ormar och krokodiler.

Efter vandringen var vi möra i kropparna så det passade perfekt med några timmar i den 40 graders varma utomhus jacuzzin till solnedgången. Jag och Jossan unnade oss också restaurangmat och dessert, nu är vi allt trötta på nudlar.