Emelies Travels

Mellan mina fingrar rinner kritvit sand när jag ligger på beachen på Phi Phi, en av Thailands vackraste öar. Stranden är lång och bländande vit, omringad av svajande palmer och barer i form av hyddor med stråtak. Bob Marley och annan skön, avkopplande musik spelas högt ur högtalarna. Framför oss har vi en klar turkos vik som skiftar i alla färger av blått och grönt, där korallen lyses upp av den stekande solen och himlen är ljusblå med några bomullsliknande moln som svävar omkring. Mäktiga klippor och stenbumlingar tornar upp ur vattnet som är nästintill lika varmt som i en jacuzzi. Det blir ingen svalkande effekt när vattnet är varmare än luften, därför är enda sättet att kyla ned sig att beställa en iskall cocktail serverad i en urgröpt kokosnöt av den coola thailändska reggae bartendern som chillar i hängmattan. Vid strandkanten ligger longtailbåtar ankrade med thailändska flaggor fladdrandes i vinden. Brisen gör ett susande ljud i palmbladen och man kan höra kluckandet från vågorna som möter skrovet på båtarna. Runt omkring ligger brunbrända, vältränade ungdomar som njuter av livet och man känner lukten av solkräm och saltvatten. Brevid mig ligger min grymmaste kompis Jossan som bara kommer mig närmre för var dag som går. Snart börjar det skymma och när solnedgången lyser upp himlen i starka färger av rött, gult och rosa börjar barerna längs med stranden tända sin belysning i form av blinkande ljusslingor och lampor i klarblå färger. Så småningom tänds facklorna och den harmoniska stranden förvandlas snart till en bargata full med olika fireshows, dunkande musik och snygga människor som dansar på borden. Det är dags att fylla på drinken.

Detta är vår vardag, detta är vårat liv. Med risk för att låta kaxig måste jag bara få skriva av mig och säga att jag är sjukt nöjd med mitt liv. När jag ligger på stranden till dessa vackra miljöer lyssnandes till skön musik så blir jag helt nostalgisk och nästan gråtfärdig. Bara för att jag inser hur glad jag är över att jag har fått uppleva så mycket och att just jag har lyckats göra en sådan här resa. Jag inser att jag lever världens bästa liv, och undrar när jag ska vakna ur drömmen. För den som tror att vi vunnit på lotto eller fått hjälp från personer hemifrån så vill jag bara klargöra att vi har jobbat och slitit för våra pengar som vi sedan valt att spendera på en sådan här upplevelse. Från början till slut har vi gjort allt detta för våra egna pengar. Hemligheten är att kunna spara och spendera rätt. Vi har fortfarande en månad kvar av våra totala 9 månader på andra sidan jorden, men det känns som att resan snart är slut. Men för mig som aldrig kommer nöja mig med ett vanligt Svensson-liv så innebär detta bara början på nya äventyr.  Jag älskar att resa, träffa människor från hela världen och uppleva saker som kommer finnas i mitt minne och utveckla mig som person för resten av mitt liv. Än är vi inte klara, det finns så mycket mer att upptäcka, frågan är bara var man ska ta vägen härnäst?