Emelies Travels

Bästa staden vi varit i hittills! Alltså vilket coolt ställe. Vi som inte är så stora fan av storstäder, men här hade jag kunnat stanna en längre tid.

 

Medellin är Colombias näst största stad och stadskärnan ligger i en dal som omringas av en massa maffiga berg. Man tar sig överallt via skytrain, hur smidigt som helst, och inom systemet kan man ta sig vidare upp till förortskvarteren som ligger uppe i bergen med antingen olika gondoler eller världens längsta utomhus-rulltrappa. Uppe i bergen bor de fattigare, folk som har tvingats fly från de väpnade konflikterna i landet. Medellin är känt som kokainhandelns huvudstad. Medellinkartellen sprängdes på 1990-talet och då minskade brottsligheten. Däremot blev Medellin en av de mest våldsamma städerna igen under 2000-talet. Under 2009 dödades i snitt 9 personer om dagen och staden var under 2010 skådeplats för ett av de blodigaste drogkrigen i Colombias historia.

 

Pablo Escobar är ett stort namn för Medellin, han var ledare för Medellinkartellen. Han höll på med kokainförsäljning och kokaintrafiken från Colombia till framför allt USA gjorde Escobar till en av världens mest rikaste människor. Hans motto var "plata o plomo", vilket översätts till silver eller bly, vilket i sin tur betydde att man antingen accepterade muta eller så blev man ihjälskjuten. I början av 1980-talet var han politiskt aktiv och invald som ersättare i parlamentet, eftersom han vann popularitet bland Medellins fattigare invånare då han agerade Robin Hood hjälte med sin rikedom. Han blev dock utsedd till brottsling vilket fick honom att döda justitieministern, och därefter blev han satt i exil i Panama och Niquaragua. 

 

Tillslut överlämnades han till Colombia på grund av en grundlagsändring och sattes i en katedral som var som ett lyxigt fängelse som han själv fick styra över. Hans brottslighet fortgick och blev hotad att bli flyttad till ett riktigt fängelse, varav han tog till flyckt. Amerikanska specialstyrkan Delta Force kom till undsättning och började jakten på Escobar. Tillslut lyckades man spåra honom i Medellin där han sköts ihjäl. Trots att han var en sådan skurk var det många som sörjde honom vid hans begravning. 

 

Vi upplevlde hur som helst inte Medellin som speciellt farligt. I hela Colombia har folk varnat oss vart vi inte ska gå, och även här. I princip varje dag kom det fram randoms på gatan och undrade om vi verkligen skulle fortsätta gå den långa gatan bort, och rekommenderade oss att vända om och ta metron istället, muy peligroso... Vi åkte upp i en av gondolerna en dag och där kunde man verkligen se skillnaden på de fattigare områdena. Vi hörde till och med en skottlossning men vi satt ju tryggt i vår gondol. Däremot åkte vi aldrig till rulltrappan för den skulle vara så farlig. 

 

Vi har skämtat om att folk i Colombia drabbas av sjukdomen Torrettz, fast en finare variant. I de tidigare länderna har killar, grabbar, män, gubbar, hejat på oss på spanska och sagt fina ord till oss. Här är dem bättre på engelska och ropar gärna ut OMG BEAUTIFUL. Börjar de säga ett ord så kommer sedan resten på räls som för en med Torrettz, och då går det spanska ordförrådet bättre. LINDAS, BONITAS, Hermosas, Preciosas, guapas.... Haha helt hysteriska blir dem.