Så var mitt första lopp sprunget. Vårruset.
Ända sedan nyår, efter att jag flyttade hem från Sundsvall, så sa jag åt mig själv att ta tag i träningen. På riktigt. Och det har jag faktiskt gjort den här gången! Efter allt säsongande lades det på ett, eller ja, flera lager alkisfett. Undrar hur många öl man drack i genomsnitt per vecka egentligen... Men för att komma igång den här gången behövde jag ett mål. Målet blev att jag anmälde mig till ett lopp och jag har strävat efter att springa fem kilometer på en snabb tid. I våras var jag inställd på att jag skulle springa på 24 minuter, men efter att jag överansträngde mitt knä fick jag problem och ett så kallat "löparknä". Jag kunde inte springa längre utan började cykla till jobbet istället, bland annat. Men på senaste tiden har jag varit dålig på att röra mig, men jag har gymmat desto mer. Sedan nyår har jag gymmat runt tre till fem gånger i veckan, men det var inte förrän efter Thailand, för sex veckor sedan som jag började mäta resultaten. Hur som helst tror jag att jag har gått ned cirka fem kilo sedan nyår, och på de här senaste sex veckorna har jag minskat fyra centimeter runt midja, lår och rumpa. Känns ju riktigt bra! Jag var orolig för mitt onda knä inför loppet och tänkte att jag skulle nöja mig med att springa på 30 minuter. Men på något vis lyckades jag sätta i en högre växel och springa på 25 minuter! Det blev jag riktigt nöjd över faktiskt.
Även om det var länge sedan jag jobbade på Magaluf så minns jag att jag hade världens kroppsnoja efter den säsongen. Där var jag tvungen att supa på jobbet, vi hade ett cp stört kök som inte gick att laga mat i så vi åt pizza och hamburgare varje dag. Usch och fy, när jag ställde mig på vågen blev jag inte glad, och den siffran har fastnat i mitt huvud och jag minns den väl. Jämför jag med då, så är jag idag nio kilo lättare. Jag ska fan aldrig hamna på den siffran igen!
Men ååh vad skönt det är att ha fått in rutiner, träna och äta bra. Det är ju faktiskt riktigt kul att gymma också, och jag som alltid har hatat att springa kan faktiskt njuta av det nu. Enda nackdelen med allt det här är ju att inga kläder passar längre, inte ens de jag köpte i Thailand. Inte ens trosorna passar och bikinitrosorna jag hade i Thailand fladdrar typ av mig. Men det är tur att stålarna börjar trilla in nu i och med jobbet så får jag skaffa en ny garderob!
Nu jobbar jag ju som en dåre, springer runt som en stressad höna timme efter timme och serverar gäster i värmen. Det kanske gills som träning också? Jag får ju fasiken träningsvärk i benen efter allt spring där. Men igår fick jag njuta lite själv av sommaren innan det kalla ruskvädret drog in. Jag och Gutten drog till Gropen och plaskade. Tummen upp!